400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1900-talet (Sida 2 av 8)

Decembersnö i Uppsala

Föremål 354 av 400:
Fotografi på Skytteanum i snö, 1957.

Just nu ligger snön vackert vit i Uppsala. Vi får passa på att njuta, eftersom vädret troligen kommer att slå om – och hinna slå om flera gånger innan jul.

I december 1957 låg snön vackert vid Skytteanum en dag då fotografen Gunnar Sundgren var ute med sin kamera på Valvgatan. Genom valvet ser vi en traktor, troligen ute för att ploga eller sanda. Vi ser också några parkerade flakmopeder, idag står här nog främst cyklar.

närbild på traktorn genom valvet

Du kan se fotografiet i högupplöst version här: December.
Signum i våra bildsamlingar: Sundgren Top.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Svenskt pass för resa till Tyskland 1916

Föremål 353 av 400:
Pass från 1916 utfärdat den 5 juni till professor Rudolf Kjellén. 

Rudolf Kjellén hade bara några månader innan undertecknandet av detta pass erhållit den skytteanska professuren i Uppsala. Han åkte på resa till Berlin och Dresden samma år, främst i forskningssyfte men även för att möta och samtala med statsmän och akademiker. Hans resa till Dresden handlade främst om att få se den Sixtinska madonnan, men då besöket också råkade vara i mittpunkten av det första världskriget besökte han även ett tyskt fångläger i närheten av staden. När Kjellén kom tillbaka till Sverige i juli 1916 skrev han en mängd tidningsartiklar om sina intryck av det krigströtta Tyskland.

Det utvikta passet i sin fulla storlek.

Denna sortens gigantiska pass var något av en nymodighet under 1910-talet. Ruth Kjellén-Björkquist, Rudolf Kjelléns dotter, beskriver passet i sin biografi om hennes far som ”våldsamt imponerande, både vad det storslagna formatet och de högtidliga formuleringarna beträffar — men så gällde det också en resa i krigstid.”
– Ja, det tycker jag är en bra beskrivning.

Passets framsida med det svenska vapnet i tryck.

Jag som skriver allt detta har under de senaste fem veckorna varit praktikant på universitetsbibliotekets avdelning för specialsamlingar. Då jag studerar arkivvetenskap placerades jag med arbetsgruppen för handskrifter och musikalier och har under denna tid fått arbetet att sortera, organisera och kategorisera Rudolf Kjelléns efterlämnade papper. Det ”Kjellénska arkivet” ligger nu ute på portalen Alvin vilket gör det möjligt för bibliotekets användare att beställa fram detta pass och även mycket annat. Jag har under min praktikperiod slagits av den historia som man konstant möter i Carolina Rediviva. Sköra brev, färggranna telegram, svårlästa skrivstilar, svartvita glimrande fotografier, slitna skrivböcker och gigantiska pass tar en till en plats som känns långt borta men som ändå befinner sig så otroligt nära. I skrivande stund är det sista dagen här på Carolina och jag känner mig otroligt glad och tacksam över att ha fått möjligheten att utföra min praktik här.
Tack och hej!

Text: Olof Byström
Bild: Helena Backman

Glasplåtar i litet format

Föremål 339 av 400:
En samling små glasplåtar med porträtt

en rad med små kartonger som plåsplåtar blivit sålda i

Tidigiare trodde vi att dessa porträtt var tagna av fotografen Gunnar Sundgren (1901-1970), som var verksam i Uppsala och från vilken vi har en mängd foton i samlingarna. Men vid närmare undersökning upptäcktes att så inte är fallet. Vi vet alltså idag ännu inte vem som legat bakom dessa porträttfotografier i det lilla formatet.

lådor med glasplåtar

Dessa glasnegativ ligger prydligt uppmärkta i sina kartonger. Dessa är en del av de fotografiska samlingarna, som nu håller på att gås igenom här på universitetsbiblioteket.

Text och bild: Helena Backman

Skärmaskin av det större formatet

Föremål 338 av 400:
Västtysk skärmaskin i bokbinderiet

I bokbinderiet står en skärmaskin av det större formatet och väntar på att få en ny säkring och bli satt i arbete igen.

Skärmaskinens framsida med manöverpanel

Skärmaskinen är av fabrikatet Wohlenberg Werkzeugmaschinen, en firma som fortfarande tillverkar verkstadsmaskiner i Hannover. Firman grundades 1872 av fabrikanten Hermann Wohlenberg (1845-1906). Han hade lärt sig detta med att bygga maskiner av sin far som var låssmed, men även byggde enklare svarvar. Efter att ha studerat maskintillverkning i England, startade han 1872 sin svarvbyggarfirma i Hannover.

Skärmaskinens baksida

Vi får hoppas att denna trotjänare kommer fungera många år framöver och göra god tjänst i bokbinderiet.

Text och bild: Helena Backman

Kungligt bröllop

Föremål 335 av 400:
Bröllopsfotografi med Dagmar Bernadotte af Wisborg och Nils-Magnus von Arbin

Byggnaden Carolina Rediviva är anknuten till Carl XIV Johan, född Jean Bernadotte – den förste av släkten på den svenska tronen.

brudparet i helfigur framför en tygridå, hon med krona på huvudet och klänning med ett mycket stort släp draperat på golvet,  och han i uniform med epåletter

Ätten har dock vuxit sig stor från hans tid. I våra samlingar finns ett vackert fotografi från bröllopet mellan Dagmar Bernadotte af Wisborg (f. 1916) och hennes make officeren Nils-Magnus von Arbin (1910-1985) .

Idag är Dagmar von Arbin över 103 år, och den äldsta inom släkten Bernadotte.

Text: Helena Backman
Fotograf: Gunnar Sundgren (Reproduktion: Lars-Anders Orre, Uppsala universitetsbibliotek)

Brev i bild till Gunhild 1906

Föremål 328 av 400:
Brev till Gunhild från Tore Wahlström 1906

Konstnären Tore Wahlström (1879-1908) har 1906 tecknat mer än skrivit ett brev till en förmodligen mycket ung flicka med namnet Gunhild. Några roande teckningar berättar små historier.

Bilderna har små beskrivande texter: ”En lotsbåt som lossar skott en stormfull dag”, ”En sparvunge som råkat svälja en byxknapp”, samt: ”När pappa får gå och valla lilla bror.”

Nog kan vi förstå att Gunhild eller någon i hennes närhet sparat detta brev till eftervärlden. Sparvungen är något av min personliga favorit med sitt förvirrade uttryck.

Brevet har signum: Handt. sv., och finns att se i digital form: Gunhilds bref! : från Tore -1906
I våra samlingar finns mycket mer av eller med anknytning till konstnären, digitaliserade kopior ser du här: Tore Wahlström i Alvin

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Ny termin i nyrenoverade Carolina Rediviva

Föremål 322 av 400: Fotografi på Carolina Rediviva från ca 1926

Nu har portarna på Carolina Rediviva och övriga universitetsbibliotek runt om på campusområdena slagit upp för terminen, och öppettiderna har återgått till de normala efter sommaren. I onsdags var det speciellt festligt med invigning av Carolina Rediviva, med anledning av de nyrenoverade lokalerna.

ett fotografi över A-salens bord, med massor av böcker i hyllor ovanpå
A-salen 1926

Hur såg det ut förr då? Några foton från 1926 visar att stora läsesalen, A-salen, är sig rätt så lik, även om borden nu inte är uppbokade som förr, och forskare får istället förvara sina böcker i särskilda skåp.

ett rum med massor av fack utmed rummets väggar, samt ställingar på golvet där tidskrifter står uppställda
Tidskriftsläsesalen 1926

Tidskriftsläsesalen har dock flyttat till ny plats och blivit betydligt mer tilltalande. Att många tidskrifter numera är tillgängliga i digital form gör ju också att en sådan läsesal inte behöver bli lika fullpackad – samtidigt som tillgången till tidskrifter blivit betydligt större, och via nätet kommer vi idag åt oändligt många fler titlar än vad studenter, forskare och bibliotekarier nog kunde ana år 1926.

Dessa och fler bilder på och från Carolina Rediviva genom tiderna hittar du här i digital form: Carolina Rediviva.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin), fotograf okänd.

Ett föremål av vikt

Föremål 319 av 400:
Våg på vaktmästeriet på Carolina Rediviva

En riktigt bastant våg i grönmålat gjutgärn, med en vågplatta av marmor eller en marmorlikande stenart, står pensionerad på en hylla i vaktmästeriet. Efter att ha varit ett bruksföremål är det nu ett föremål att betrakta för dess utseende och historia.

en våg i grönt gjutjärn med guldmålade detaljer

Vågen är tillverkad på Lindells Vågfabrik i Jönköping. Firman hade sina rötter i början av 1870-talet, då en Sven Johan Lindell tillverkade en diskvåg i Virestad. Hans son Henning Robert Lindell fortsatte vågtillverkningen och flyttade verksamheten till Jönköping 1877. År 1902 registrerades Lindells Vågfabrik AB, en firma som ägde flera patent på olika sorters vågar. Firman ägdes av familjen Lindell fram till 1966 då företaget bytte namn och ägare, vilken sedan har gjorts i många omgångar. Idag lever firman kvar i Flintab AB, fortfarande med säte i Jönköping.

ett av vågens ben i form av en bevingad kvinna

Text och bild: Helena Backman
(Bakgrund till historik hämtad från Flintabs webbplats)

Kebnekaise i strålande sol

Föremål 317 av 400:
Fotografi på Kebnekaiseglaciären från den 25 juli för 84 år sedan, taget av Greta Brandt

Den 25 juli 1935, alltså idag för 84 år sedan, vandrade en expedition mot Kebnekaise, och fotografier över de omgivande vyerna har bevarats i våra samlingar.

tre personer vilar på branten av ett berg med utsikt över en snöklädd bergstopp
Av fotografierna framgår att det även fanns tid för vila under vandringen.

Fotografiet på Kebnekaise är taget under denna vandring mellan Abisko och Kebnekaise den 17-27 juli 1935. Med i sällskapet fanns fotografen Greta Brandt (född omkring 1900), som efter vandringen skänkte ett fotoalbum med bilder till geologen Gunnar Ekström (1891-1961). På första sidan i albumet finns en undertecknad hälsning till honom.

tre kvinnor och en man i vandrarkläder framför en stuga
Det vandrande sällskapet har hamnat på bild utanför Nikkaluoktastugan.

Äldre fotografier som detta på Kebnekaise kan användas som underlag för jämförelser med hur glaciärer ser ut idag, och vara en källa till kunskap om klimatförändringar genom tiderna, något som blivit allt viktigare in i vår tid.

Hela albumet – där detta fotografi ingår – kan du se i digital form i Alvin: Gunnar Ekströms album med fotografier…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Dag Hammarskjöld 12 juli 1949

Föremål 314 av 400: Fotografi av Dag Hammarskjöld taget den 12 juli 1949

Troligen är det en pressfotograf som fångat detta ögonblick med Dag Hammarskjöld för 70 år sedan, hälsande på någon dignitet vars namn inte återfinns på fotot i våra samlingar. Vid denna tid var Hammarskjöld kabinettssekreterare i Utrikesdepartementet, vilket han var fram till år 1951 då han blev konsultativt statsråd vid samma departement. Vi kan bara gissa hur många personer som han skakade hand med under sin karriär som diplomat och generalsekreterare i FN.

två män skakar hand framför ett flygplan, mannen i ljus kostym till höger är dag hammarskjöld, i bakgrunden står ytterligre ne man i mellanljus kostym och solglasögon. alla ser glada ut.
Fotograf okänd (ingen känd upphovsrätt).

Se detta och andra foton och bilder med anknytning till Dag Hammarskjöld ur våra samlingar i digital form: Dag Hammarskjöld.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg Nyare inlägg »