400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1900-talet (Sida 4 av 8)

Branden i Akademikvarnen i Uppsala 26-27 augusti 1910

vykort med kvarnbranden
27 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 228 av 400:
Vykort av branden på Uppsala akademikvarn den 26-27 augusti 1910

Om ett fotografi har ett braskande nyhetsvärde gör det ingenting om det är lite suddigt – detta kanske bara bidrar till känslan av dramatik. Att Uppsala akademikvarn drabbades av en brand år 1910 kunde ses som så märkvärdigt att det gjordes ett vykort av denna händelse, även om bilden hade blivit en smula suddig. Vi kan se att en folkmassa begapar händelseförloppet, medan polisen håller ett öga på dem.

På platsen för Akademikvarnen stod en kvarn redan på 1200-talet, då tillhörig Uppsala domkyrka. Kvarnen blev senare en tullkvarn i kronans ägo. År 1647 beslutade Drottning Kristina bestämde 1647 att tullinkomsten skulle tillfalla Uppsala universitet, som i och med detta fick monopol över kvarnverksamheten i området. Branden i kvarnen medförde att dess vattenhjul ersattes med turbiner och i och med detta fick en modernisering. Kvarnen var därefter i drift ända fram till 1946. På 1950-talet byggdes kvarnen om för att inhysa Upplandsmuseet som fortfarande finns i dessa lokaler.

Ödeläggelsen efter branden har blivit motiv för ytterligare ett vykort:

rykande husdelar, en skortsten står kvar i spillrorna

Vykorten har signum: Vykortsalbum Uppsala 1a (Karnevaler och studentliv)
Du kan se dessa samt ytterligare ett par vykort som skildrar kvarnbranden här: Uppsala akademiqvarns brand 26-27 Augusti 1910

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Postens diligenstrafik

23 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 227 av 400:
Kapsel med tryckt material om Postens diligenstrafik

Ordet diligens får mig att tänka på snabba hästekipage farande genom täta skogar, där stråtrövare kan lura bak varje krök. Och kanske det också var så en gång, när posten transporterades med häst. Postverkets egen bussrörelse Postens diligenstrafik inrättades dock så sent som år 1923 och var i gång till 1991, då verksamheten övertogs av Swebus. Postdiligensernas linjer gick huvudsakligen i Norrland, men även så långt ned som i Värmland.

framsidorna på två foldrar om postdiligenserna, båda med äldre bussar på framsidorna

I en kapsel med okatalogiserat tryck under ämnet Postväsen finns instruktioner för anställda, tidtabeller och biljettpriser för postdiligenslinjerna i Sverige under 1900-talet. Här finns detaljerade instruktioner för rutiner inför rutterna, exempelvis hur biljettmaskinerna skulle hanteras.

utsidorna på en modern folder från 1950-talet med en gul postbuss jämte en grå folder från 1920-talet

Postdiligenserna hade Postväsendets karaktäristiska gula färg, men dessa fordon försvann ur bruk under det sena 1900-talet. Postens gula färg finns dock kvar på de postlådor vi fortfarande idag ser i den offentliga miljön.

Text och bild: Helena Backman

Allt om Vikbolandsbanans järnväg

bruna mappar med guldtext på
11 juni, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 206 av 400:
Handritad dokumentation över Vikbolandsbanans järnväg i Östergötland

Bland samlingarna av kartor och bilder finns sedan en tid tillbaka fyra långsmala läderportföljer med dokumentation i form av totalt 235 ritningar över den smalspåriga Norrköping-Söderköping-Vikbolandets järnväg, NSVJ. Denna dokumentation utfördes år 1915. Två portföljer innehåller själva järnvägssträckan, de andra två innehåller husbyggnader respektive broar.

karta över en del av järnvägsbanan

Vikbolandsbanan togs i bruk åren 1893-1895 (till Valdemarsvik 1906) och drevs som ett aktiebolag fram till 1950 då den förstatligades. Järnvägslinjerna lades ner successivt under 1960-talet då ”järnvägsdöden” slog till i Sverige. Därför är denna dokumentation mycket värdefull som ett stycke svensk järnvägshistoria.

i en uppslagen mapp ser vi tecknade bilder på ett stationshus

Mapparna har ett långsmalt och praktiskt format i tåligt material. Vi kan tänka oss att någon burit runt en eller flera i en rockficka eller väska ute i fält.

detalj från mappen med broar

Alla dessa kartor och planer i sina portföljer är nu digitaliserade och tillgängliga i digital kopia: Norrköping-Söderköping-Vikbolandets järnväg

Text: Helena Backman på underlag från Mats Höglund
Bild: Helena Backman

Gåva vid 350-årsfirande

foto på ett keramikfat i ljusgrått och mörkgrått på ett svart bord mitt i ett bokmagasin
24 maj, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 201 av 400:
Vackert keramikfat överlämnat som gåva vid universitetsbibliotekets 350-årsjubileum.

Eftersom vi närmar oss universitetsbibliotekets 400-årsfirande, har vi naturligtvis lagt en hel del jubiléer bakom oss. Spår av dessa kan synas här och där i lokaler och magasin. I det magasin där böcker av antika författare står, ett magasin som därför brukar kallas Scriptores, står till exempel ett stort vackert keramikfat i gråblå nyanser, vilket gör sig vackert mot den svarta bordsyta där det är placerat.

Fatet är utformat av keramikern Ingrid Atterberg (1920-2008) under hennes tid som verksam vid Uppsala-Ekeby 1944-1963. Hon har även gjort offentliga utsmyckningar och mottagit internationella utmärkelser.

Detta fat gavs till universitetsbiblioteket som gåva av Uppsala kommun vid bibliotekets 350-årsjubileum. Otaliga besökare till boksalen har passerat detta vackra fat, som så fint passar in i den omgivande biblioteksmiljön.

Text och bild: Helena Backman

Nygammal sorgemusik vid kunglig begravning

titeln Sorgemusiken... på omslaget
14 maj, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 198 av 400:
Nytryck av begravningsmusik från 1630-talet

Alla våra musiktryck ingår i specialsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek, vare sig de är gamla eller nya. När det gäller musiktryck som idag endast finns kvar i få tryckta exemplar, har det setts som angeläget att låta trycka upp dessa igen till glädje för de forskare som studerar dess bruk och musiker som återskapar äldre musik. Detta gäller exempelvis den sorgemusik som komponerats med anledning av Gustav II Adolfs död och begravning, som givits ut i nytryck av Musikaliska konstföreningen år 1932.

nytryck av titelbladet Threnodia ur häftet

I detta nytryck finns Threnodia (ungefär ”Sorgesång”) av Thomas Boltzius, verksam 1622-1634, vilken komponerades år 1632, året för Gustav II Adolfs död. Här ingår också verket Pugna triumphalis (ungefär ”Segersång”) komponerat av Andreas Düben (1597-1662) för kungens begravning, vilken redan tidigare utgivits i nytryck.

Titelbladet till Pugna triumphalis i nytryck i häftet

I företalet av Natanael Fransén i detta tryck kan du läsa mer om kompositionerna: Länk till den digitala kopian.
Trycket har signum: Sv.vok.mus.tr. 443:48

Något senare 1600-talsmusik med anledning av en annan kungs begravning kunde ni läsa om i bloggen redan förra året: Musik till en kunglig begravning.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Studentmössor på Valborg

detalj från foto, studentmössa på huvudet på en man, det enda man ser är hans ögon och panna
30 april, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 194 av 400:
Fotografi på valborgsfirande studenter efter mösspåtagningen

Vi ses väl i Carolinabacken idag?

Som alla studenter i Uppsala känner till, är en av Valborgsmässofirandets stora höjdpunkter den gemensamma mösspåtagningen nedanför Carolina Rediviva, där universitetets rektor leder påtagningen på slaget klockan 15. Som synes på denna bild är det inte bara uppsaliensiska eller svenska studenter som är välkomna, utan här deltar även personer från andra universitet.

foto på tre kvinnor och en man, alla i studentmössor, två av dem vanliga svenska studentmössor, de andra tv svarta från sina respektive länder

På detta fotografi från 1947 ur våra samlingar ser vi Tanja Sealborn från Nederländerna, Michéle Cazaux från Frankrike, Signe Larsson från USA och den svenske studenten Lennart Oldenburg. Fotografen är okänd – känner du till vem som tagit bilden, blir vi glada om du hör av dig till oss på biblioteket, så att vi får reda på detta.

En högupplöst kopia av bilden finner du här: Studenter på Valborg

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Brev som passerat censuren

Detalj från brevet där avsändaren och mottagarens namn finns med samt en rand löper snett över pappersarket
26 mars, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 184 av 400:
Ett brev från antikvariatsbokhandlare Junk till bibliotekarie Hulth.

I Svenska Linnésällskapets samlingar på Uppsala universitetsbibliotek hittar vi ett brev från 1910-talet från antikvariatsbokhandlare Dr Wilhelm Junk (1866-1942), skrivet under hans tid som bokhandlare i Berlin. Här tackar han bibliotekarien Dr Johan Markus Hulth (1865-1928) för det diplom som han fått sig tillskickat. Diplomet visar att han nu är medlem i Svenska Linnésällskapet, ett sällskap som fyllde 100 år 2017.

närbild på ett hörn av brevet där randen över pappret syns särskilt tydligt, och där det sitter en liten röd etikett med texten Einlage

Antiquariaat Junk, specialiserat på naturvetenskaplig litteratur, grundades 1899 av Dr Wilhelm Junk i Berlin. Detta brev, som sändes till Sverige under första världskriget, visar tecken på att ha passerat censuren genom den rand som löper tvärs över pappersarket.

Längre fram, under 1930-talet, flyttade Junk som tysk flykting till Haag, där han fortsatte sin verksamhet. Idag finns Antiquariaat Junk fortfarande i Nederländerna, men har nu sitt säte i Amsterdam.

foto på hela brevet

Text och bild: Helena Backman

Hyllsystem för biblioteksmagasin

metallskylt i rött och blått med texten Electrolux Compactus
15 mars, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 181 av 400:
Kompaktushyllsystem i biblioteksmagasin

Alla böcker i Uppsala universitetsbibliotek behöver en plats för förvaring. Våra senast förvärvade och mest använda böcker står framme på öppna hyllor, men de allra flesta står i magasin och behöver beställas fram genom våra kataloger.

Magasinsutrymmena har växt genom åren, och fått hyllor från olika tider. I ett av alla våra magasin inne på Carolina Rediviva finns ett äldre system med kompaktushyllor från Aktiebolaget Electrolux i Säffle. Kompaktussystem gör det möjligt att packa ihop bokhyllor mycket tätare än om de står med gångar emellan, och få plats med många fler böcker eller arkivkartonger. På andra håll i huset och ute på ämnesbibliotek och depåer finns helt andra kompaktussystem.

bild på en lång rad med kompaktushyllor, och man ser i en glipa att de är fyllda med böcker

Med hjälp av de svarta spakarna längst ned på hyllorna skjuter du fram ett parti hyllor, så att du kommer åt de böcker som du är ute efter. Det gäller då att se efter, så att ingen kollega hamnar i kläm någon annanstans.

metallskylt fastskrivad vid hylla med texten KOntrollera att ingen person uppehåller sig i gång, som skall slutas

Text och bild: Helena Backman

 

Barnporträtt från 1900-talets början

beskuren svartvit bild på pojke i vita kläder
15 februari, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 173 av 400:
Fotografi av Dag Hammarskjöld som barn

Adressen till Uppsala universitetsbiblioteks byggnad Carolina Rediviva är Dag Hammarskjölds väg 1.  Diplomaten Dag Hammarskjöld (1905-1961) har fått flera platser döpta efter sig både här i Uppsala och på andra orter i Sverige.

Även om Hammarskjölds eget efterlämnade arkiv idag finns på Kungl. biblioteket i Stockholm, finns även några spår av honom här på Uppsala universitetsbibliotek, såsom detta glasnegativ föreställande Dag Hammarskjöld som ung pojke. Fotografiet är taget av okänd fotograf någonstans kring 1909-1912. Bilden visar en tidstypisk klädd pojke från ett välbärgat hem, som under sina yngsta år får behålla sina långa lockar.

Ytterligare ett fotografi från glasnegativ av Dag Hammarskjöld som ännu något yngre, uppklädd i ytterkläder, finns i samlingarna.

svartvit bild på en liten pojke iförd vit mössa och svart duffel

Fotografiet visar tydligt att det är taget en tid då barnkläder inte var lika könsnormerande som en hel del kläder för barn  kan upplevas idag.

Dessa och fler fotografier på Uppsala universitetsbibliotek med anknytning till Dag Hammarskjöld finns i högupplösta versioner fritt tillgängliga  på nätet: Dag Hammarskjöld

Text Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Från J.A. Eklund till J.A. Eklund

närbild på underskriften av tavelförsäljaren J.A. Eklund
8 februari, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 171 av 400:
Ett kort brev från en J.A. Eklund till en annan J.A. Eklund

I arkivet efter biskopen i Karlstads stift, J.A. Eklund (1863-1945), finner vi ett brev i form av en liten handskriven lapp med en hälsning till biskopen. En man med samma namn, J.A. Eklund, har dristat sig till att skicka honom ”en trägravyr över Karlstad med domkyrkan i fonden” och hoppades att biskopen vill köpa den av honom för 5 kr.

foto på hela texten på lappen

Eklund som skickat detta förslag bodde i Helsingfors, och man kan undra hur han kommit på idén att översända denna till sin namne i Karlstad. Kanske var han en professionell tavelförsäljare som använd  sig av detta speciella grepp för att få tag i nya kunder?

Biskopen J.A. Eklund skrev sig alltid på detta sätt, hans fulla namn var egentligen Johan Alfred. Om han slog till och köpte denna trägravyr är okänt.

Denna handskrivna lapp är bara ett exempel på fantasieggande dokument som man kan finna i arkiven efter privatpersoner på Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Nicklas Högås

« Äldre inlägg Nyare inlägg »