400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: bokband (Sida 1 av 5)

Silverbibeln – ett världsminne på Uppsala universitetsbibliotek

en uppslagen pärm av silver med en mängd dekor i relief, på framsidan en naken dam och på baksidan en vapenskäld
17 april, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 400 av 400:
Silverpärmarna till Codex argenteus, den främsta källan till det gotiska språket

Vi är framme vid det sista föremålet i denna kavalkad av föremål i och runt våra samlingar på Uppsala universitetsbibliotek. Ni är många som följt oss från start, och vi hoppas att ni nu fortsätter följa denna blogg, som kommer ledsaga er under bibliotekets jubileumsfirande under 2020 och 2021.

framsidan av pärmen med en naken dam som håller silverbibeln i ena handen, över henne ett par putti och en bevingad gestalt, samt Theoderik som sitter och skriver Silverbibeln på sin kammare
Silverpärmens framsida, utförd på uppdrag och donerad av
Magnus Gabriel De la Gardie 1669.

Silverbibeln drar som upptagen i UNESCO:s världsminnesregister en mängd turister till biblioteket varje år, och har därför ett eget rum i vår utställningssal på Carolina Rediviva. Handskriften har också en egen webbplats hos oss, där du kan läsa allt om denna handskrift och dess historia, betydelse och den forskning som skett omkring den under århundradena sedan 1669.

Välkomna att fira Uppsala universitetsbiblioteks första 400 år med oss! Vi ser fram emot nästa 400 år och vad dessa ska föra med sig för ett modernt universitetsbibliotek med stora fysiska kulturarvssamlingar och ett ännu större dagsaktuellt och digitalt utbud.

Text: Helena Backman
Bild: Magnus Hjalmarsson (genom Alvin)

Handskriftsfragment i bokband

närbild på inledande initial O på en handskrift, i rött, blått och grönt med ett lejon i kanten
10 april, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 398 av 400:
Handskriftsfragment i bokband från tidigt 1500-tal

I bindningen till en volym innehållande verk av Petrus Comestor och Eusebios av Caesare, båda tryckta i Strasbourg år 1500, finner vi några återanvända handskriftsfragment med notskrift.

Handskrivna noter med en inledande initial i grönt, blått och rött med ett lejon i kanten.

Volymen har tidigare ägts av Jesuitkollegiet i Riga, varifrån biblioteket rövades under Andra polska kriget. Gustav II Adolf donerade därefter böckerna från Riga till Uppsala universitetsbibliotek, för att utgöra en del av grunden till det av honom nygrundade Uppsala universitetsbibliotek.

Nothandskrift i rött och svart inklistrad längst bak i volymen

Här kan du se bokbandet och dess innehåll i digitala kopior: Samlingsband med verk av Petrus Comestor och Eusebios av Caesare

Volymen har signum: Ink. 35b:101 Fol. min.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Palmbladsbok från Burma

sidor ur handskriften
9 mars, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 388 av 400:
Kammavaca, buddistisk text nedtecknad på palmblad

I vår utställningssal på Carolina Rediviva visar vi objekt ur samlingarna från olika tider, platser och tillverkade av olika material. Här finns ett exempel på en bok tillverkad av palmblad från Östasien, vilken innehåller en text med anknytning till den buddistiska inriktningen Theravāda. Texten är författad på pali nedtecknad med burmesiska bokstäver. Vi vet inte när denna handskrift blev präntad, inte heller av vem.

ett uppslag ur handskriften med svart text på röd botten

Den långsmala volymen är inklädd i ett band av vackert vävt tyg i vackra färger.

det vävda tyget i pärmen med ränder i blått, rött, gult och svart

Se hela handskriften i högupplöst version här: Kammavaca
eller besök vår utställning och se originalet på plats.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Vacker inbindning för bok i boksamlares ägo

robert hoes exlibris, en liten etikett i rött skinn med en guldpressad vapenskäld i vilken står texten Ex libris Robert Hoe
4 mars, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 386 av 400:
Vacker inbindning av tryck utfört av Bodoni för den amerikanske samlaren Robert Hoe III

Tryck utförda av den italienske typografen, förläggaren och tryckaren Giambattista Bodoni (1740-1813) har alltid stått högt i kurs hos samlare världen över.

Så lämpligt då att detta Bodonitryck, ett exemplar av Anakreontos tēioy melē tryckt i Parma 1784, hamnade hos den amerikanske boksamlaren och fabrikanten av tryckpressar Robert Hoe III (1839-1909). Robert Hoe var en av grundarna till det kända bibliofilsällskapet the Grolier Club, och hans samlingar spriddes på boksauktioner 1911-1912, varpå detta exemplar tagit vägen till vår Bodonisamling på universitetsbiblioteket.

en röd bok stående på högkant, vilket visar guldtryckt dekor utmed pärmens kanter samt utmed hela ryggen

Det är högst sannolikt Robert Hoe själv som låtit binda in denna bok i detta röda skinnband med guldtryck i en stil som skulle imitera ett äldre bokband. Hans exlibris finns inklistrat på insidan av volymen, även detta guldpressat på rött skinn, ett exlibris värdigt en riktig bibliofil.

Boken har signum: Bodoni 643

Text och bild: Helena Backman

Gammalt tryck i yngre dräkt

sista sidan i trycket samt eftersätsbladet där man ser något som ser ut som en handskriven prislista
27 februari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 383 av 400:
Tryck från tidigt 1500-tal med inbindning och inkapsling från senare tidevarv

I våra samlingar av inkunabler, det vill säga tryck från tiden före 1501, finner vi här på universitetsbiblioteket ett exemplar av De complexu partium orationis av italienaren Niccolò Angeli, tryckt i Florens i 1500-talets början. Eftersom året är okänt står boken uppställd här, eftersom den möjligen kan vara tryckt 1500, och i så fall räknas till inkunablerna.

Titelsidan och försättsbladet i volymen, på titelsidan inskrift av en tidigare ägare
På titelsidan ser vi spår av en tidigare ägare, i form av texten
” Insigne Hieronymi Nicolai de Barya”

Niccolò Angeli, eller Nicolaus Angelius, levde mellan 1448 och 1529, och boken trycktes alltså under hans livstid. Men om vi ser vad som inramar detta tryck, kan vi se spår från fler tidevarv. Själva pärmarna består av återanvänt pergament med snudd på helt utplånad text.

försättsbladet i boken är full med italiensk handskrift med datumet 31 oktober 1764.

Mest i iögonfallande är försätts- och eftersättsbladen av makulatur med handskriven text på italienska. Datumet 31 oktober 1764 ger en fingervisning om att boken blivit inbunden under senare delen av 1700-talet.

Och i modern tid har hela volymen fått en nytillverkad kapsel klädd i blått klot. Många tidslager omgärdar detta tidiga tryck – vem vet vad som kommer att tillkomma under nästa 500 år?

En kornblå kapsel klädd i blått tyg med en kant av gult papper

Boken har signum: Ink. 35b.972 8:o
Text och bild: Helena Backman

Hebreisk bibel med vackert brokadpapper

detalj från brokadpappret, en röd blomma mot grön bakgrund, med kantlinjer och pounkter i bakgrunden i guld
29 januari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 371 av 400:
Hebreisk bibel från 1574 med vackert papper i bindningen

Naturligtvis har vi enorma samlingar av äldre biblar i olika format och på olika språk, eftersom universitetet har sina rötter i kyrkan långt tillbaka i tiden. Vissa biblar sticker dock ut bland dessa genom sitt utseende

Här finns en hebreisk bibel med titel Hamishah Humshei Torah, tryckt i Antwerpen av Plantin år 1574, som drar blickarna till sig. Tillsammans med Gamla testamentet på hebreiska finns i volymen en syrisk version av Nya testamentet, tryckt med hebreiska tecken. Denna syriska version finns även med i den polyglottbibel, det vill säga bibel med parallelltext på flera olika språk, som Plantin också lät trycka.

På insidan av pärmarna lyser brokadpappret med sitt guldtryck

På pärmens insida är volymen fodrad med vackert lysande brokadpaper i grönt, rött, svart och lysande guld. Bokbandet stängs med en flik över främre snittet och försluts med ett spänne.

Titelsidan till Hamishah Humshei Torah.

Bibeln har signum: Biblar hebr.

Text och bild: Helena Backman

Skrivövningar av Gustavs hand

namnet Gustaf präntat med barnslig hand
26 december, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 362 av 400:
Textilklädd skrivbok från 1750-talet med skrivövningar av kronprins Gustavs hand

sida med präntade orden aisance och algebra skrivna om och om igen

I den Gustavianska samlingen finns bland så mycket annat efterlämnat material en skrivbok klädd i blå sammet. Titeln på pärmen visar att det funnits tre skrivböcker före denna.

utsidan av skrivboken klätt i blå sammet med gulddetaljer

Den unge Gustav, sedermera Gustav III, har här i åttaårsåldern övat sig på skrivstil, likaså olika språk och ordspråk. Vi får här en liten inblick i den uppfostran som vår blivande kung fick under 1750-talet.

Hela skrivboken hittar du här: Konung Gustaf III:s egenhändiga skrifter.

krumelurer på en sida i skrivboken

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Toilette- och theater-almanach för år 1845

En liten beige bok med guldbroderier på ligger med ryggen mot betraktaren, på ryggen en tryckt titel
18 november, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 349 av 400:
Almanacka i fickformat med textilt omslag

Bland Uppsala universitetsbiblioteks svit med almanackor med titeln Toilette- och theater-almanach, har årgången för 1845 blivit klädd i tyg med vackert broderi. Tyvärr finns en liten fuktskada på främre pärmen, kanske redan tillkommen under året 1845, men baksidan har klarat sig bättre, om än även den lite fläckig och nött.

baksidan av bokbandet med broderade blommor i guldbroderad ram, i bakgrunden fler almanackor med pappärmar

Förutom att innehålla en helt vanlig almanacka, finns här korta artiklar om vid tiden kända skådespelare, en del skvaller inom branschen, en lista över anställda vid Kungl. Teatern samt några helt korta dramatiska stycken. För den som höll sig à jour med det svenska teaterlivet var nog detta spännande läsning.

Denna lilla kalender är tryckt i Stockholm 1844.
Hylluppställning: Sv. Teaterväsen

Text och bild: Helena Backman

Bokband med hjärta på Alla Hjärtans Dag

bokband av vitt pergament med guldtryck i form av hjärta och annan dekoration, vissa delar ifyllda med grönt
14 februari, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 276 av 400:
Psalmbok från 1750 med hjärta på pärmarna

Psalmboken var en vanlig trolovningsgåva under 1700-talet, och vad passar då bättre än att visa sin kärlek även genom motivet på pärmarna? Detta folkliga bokband i pergament med tryckta och målade mönster med blommor och hjärtan imiterar antagligen mer exklusiva broderade bokband med färgglada blommor på vit botten som klätt psalm- och bönböcker redan under 1600-talet. Dessa billigare inbundna psalmböcker gick att köpa på marknader runt om i Sverige.

handskriven text på försättsbladet med snirklig 1700-talsstil

Ägaren till denna psalmbok Britta Persdotter har fört in uppgifter om sig själv och sina närmaste på försättsbladet, något vi ofta kan se i familjebiblar och psalmböcker både i privathem och i bibliotekssamlingar.

Psalmbokens pärmar kan ses i högupplöst version i Alvin: Bokband. Then swenska psalm boken.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Profan musik i religiös kappa

skinnband med motiv av korsfästelsen
4 januari, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 264 av 400:
Musikhandskrift med pärm med korsfästelsescen

baksidan av pärmen visar underdelen av korsfästelsen

En handskrift innehållande tabulatur med musik för orgel och luta har fått ett omslag med korsfästelsen. Överdelen syns på pärmens framsida, medan underdelen syns på dess baksida. Innehållet är dock inte lika religiöst, utan består av danser och profana sånger. I det lutheranska Wittenberg kan vi ana att det är en katolsk skrift som fått släppa till detta omslag.

uppsalg ur handskriften med tabulatur och lite text på tyska

Handskriften är daterad ”Geschrieben zu Wittenbergk den 10 Julij Anno 1602”, vilket ger ett ungefärligt riktmärke för dess tillkomst.

Du ser en digital kopia här: [Samling med intavolerade chansons, madrigaler, motetter, intrador etc], där du även finner en hel del litteraturhänvisningar, om du vill läsa mer om handskriften och dess musik.

Handskriften har signum: Vok.mus. i hs. 132

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg