400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: bokband (Sida 3 av 5)

Blommande snitt på bok från 1495

Föremål 212 av 400:
Målade blommor på boksnitt på bok från 1495

På ett bokband från tiden kring sekelskiftet 1500 hittar vi målade blommor på snitten. På det främre snittet ser vi tre vackra blommor, en passionsblomma i mitten flankerad av tulpan- eller liljeliknande blommor.

en violliknande blomma på övre snittet

På det övre snittet ser vi en blomma som nog ska vara en viol.

en ros eller annan blomma på undre snittet

På det undre snittet ser vi en röd blomma med gult i mitten, som kanske ska föreställa en ros.

Verket är Biblia integra: summata: distincta: accuratius reemēdata: vtriusq; testamenti cōcordantijs illustrata av Gabriele Bruno (ca. 1430-1508) och är tryckt av Froben i Basel 1495. I boken finns spår efter tidigare ägare, provenienser från första delen av 1600-talet: Boken har ägts av en Jonas Thomae Molinus, som skänkt den vidare till sin vän Johannes Erici Bergius, en man som i sin tur skänkte denna vidare till Laurentius Jonae. Dessa proveniensuppgifter kan du se på nära håll i digital form: Provenienser i Biblia integra

uppslag i boken med tryckt text på högra sidan och handskrivna noteringar på den vänstra

Denna bibel har 1824 skänkts till Uppsala universitetsbibliotek av Carl August Holmberg.
Signum: Ink. 31:284 8:o

Text och bild: Helena Backman

Nött sidentyg från sekelskiftet 1600

Föremål 211 av 400:
Bok inbunden i siden från Franz von Dietrichsteins boksamling på slottet Nikolsburg

Böcker inbundna i tyg har ofta nötts hårt genom åren. När böckerna även transporterats långa sträckor mellan länder under osäkra former, tar naturligtvis materialet mer stryk än gedigna skinnband. En bok som trots sina resor har större delen av sitt närmast lysande ljusgröna tyg i behåll är ett exemplar av Compendium vitae, miraculorum S. Leopoldi, sexti marchionis Austriae… av Balthasar Polzmann, tryckt 1591. Tyget är avskavt på flera ställen och knytbanden har för länge sedan nötts ut och fallit av.

en bok klädd i ärtgrönt tyg hålls upp av en hand framför en bokhylla med gamla böcker

På titelbladet finns Dietrichsteins blygsamma tryckta exlibris, en liten remsa med frasen: ”Ex Bibliotheca Cardinalis & Principis à Dietrichstain”. Detta visar att greven och furstebiskopen Franz (Seraph) von Dietrichstein (1570-1636)  varit dess tidigare ägare. På insidan av den främre pärmen sitter även Magnus Gabriel De la Gardies röda lacksigill, som visar att boken varit i hans ägo, ett krigsbyte från Dietrichsteins slott i Mikulov (Nikolsburg) i nuvarande Tjeckien.

Dietrichsteins lilla tryckta exlibris

Inte bara tyget är lysande – en sparsamt ciselerat förgyllt boksnitt blänker i ljuset så att det är svårt att fotografera det ordentligt.

foto på det främre boksnittet som lyser i guld

Detta sidentyg ger oss en annan bild av hur böcker kunde se ut kring sekelskiftet 1600, i stället för de pergamentband eller skinnband som vi kanske mest är vana vid.

Text och bild: Helena Backman

Halvvägs mot 400: Vackert bokband av Johan Öman

Föremål 200 av 400:
Vackert bokband till en tysk bibel bundet av bokbindarmästaren Johan Öman runt 1720.

Vi har nu kommit halvvägs mot det förestående 400-årsjubileet. Dessutom är vi halvvägs bland de föremål som får representera Uppsala universitetsbiblioteks samlingar och bibliotek i denna blogg. En sådan milstolpe känns lite speciell, och dagens föremål får därför bli något alldeles extra.

bild på hela framsidan av bokbandet, ett brunt skinnband översållat med guldstämplar i form av blommor, stjärnor, fåglar och annan ornamentik

Jag passar då på att välja en personlig favorit, ett fantastiskt bokband av Johan Öman, bokbindarmästare verksam i Stockholm under tidigt 1700-tal. Öman föddes i Grisslehamn 1677, flyttade till Stockholm där han arbetade först som lärling och senare i sin egen verkstad på Styckgjutaregatan. Stilen kallas för ”gyllenläderstil”, en praktfull syn med sin rika guldtryckta dekor av rullar och stämplar på skinn över tjocka träpärmar. Hela volymen har måtten 47,5 x 32,5 x 13 cm.

Själva bibeln som fått dessa underbara pärmar är tryckt i Nürnberg år 1700.

detalj av guldtryckt dekor i form av ett par små fåglar med näbbarna mot varandra

Denna bibel ingår i samlingarna på Leufstabiblioteket, en samling som just nu håller på att katalogiseras inom ett projekt med medel från Riksbankens jubileumsfond. Om samlingen och om projektet kan du läsa mer här: Leufstabiblioteket.

Hela bokbandet ur de flesta vinklar kan du se i digital form: Bokband: Biblia… 1700.

Text och bild: Helena Backman

Färgsprakande marmorering i engelskt bildverk

Föremål 199 av 400:
Marmorerade försättsblad i ett engelskt bildverk om Sark

Färgerna i ett häftigt marmorerat bokpapper kan slå emot dig med oväntad kraft när du öppnar en till synes anspråkslös bok. I ett engelskt bildverk, troligen från 1800-talets slut, som visar sepiafärgade vyer från den brittiska kanalön Sark, lyser färgerna mot oss från insidan av den gröna klotpärmen.

boken ligger uppslagen på ett brunt träbord, så att de första två sidornas marmorering i zickzackmönster syns

Bildverket bands av den engelska firman Wardley & Arnold på grannön Guernsey, och har tidigare tillhört Charlotte Pearson, den gynnare av universitetsbiblioteket som vi tidigare skrivit om i bloggen.

en inklistrad etikett på ett marmorerat blad med namnet på firman

Text och bild: Helena Backman

Vackert bokband ur Wallersamlingen

Föremål 187 av 400:
Vackert bokband från slutet av 1600-talet ur Wallersamlingen

bild på hela bokbandets framsida

Ett vackert skinnband med guldtryck och inläggningar i skinn hittar vi i läkaren och boksamlaren Erik Wallers efterlämnade bibliotek, som står sammanhållet här på Uppsala universitetsbibliotek. Det ovanligt arbetade bokbandet tillhör Adenochoiradelogia: or, an anatomick-chirurgical treatise of glandules & strumaes, or kings-evil-swellings av John Browne, tryckt i London 1684.

titelbladet till boken

Den engelske anatomen och kirurgen John Browne (1642-1702) var den förste att beskriva skrumplever  år 1685 och nekrotisk bukspottskörtelinflammation redan 1684. Hans porträtt ser vi på en frontespis graverad av Robert White (1645-1703) i bokens början.

John Brownes porträtt

Boken köptes in av Erik Waller på Sotheby & co. i London 1932.

bild på Erik Wallers namn och adress på kvittot från Sothebys

Text och bild: Helena Backman

Avhandling bunden i blått sidentyg

Föremål 180 av 400:
Akademisk avhandling inbunden i ljusblå siden-droguet med små prickar.

En tunn, tryckt avhandling har fått ett extra iögonfallande omslag. Bandet är täckt med ett enfärgat sidentyg i ljusblått med ett vävt mönster av prickar. När en avhandling fått ett så här stiligt bokband rör sig om ett exemplar som var avsett att skänka bort som gåva till någon betydelsefull person.

Avhandlingen är Carl von Linnés Dissertatio entomologica, bigas insectorum sistens, quam divinis auspiciis, framlagd i Uppsala 1775 med Andreas Dahl (1751-1789) som respondent. Charles de Geer är en av de personer som fått en tillägnan i avhandlingen, och det är han som fått motta detta speciellt vackert inbundna exemplar. Avhandlingen ingår nämligen i Leufstabiblioteket, nu tillhörigt Uppsala universitetsbibliotek, där Charles De Geers böcker finns bevarade.

uppsalg med den tryckta hälsnignen till charles de geer och titeln på avhandlingen

Tyget som använts till bandet är en typ av tyg som haft många användningsområden. En liknande droguet med samma mönster – här sitter prickarna bara lite glesare – återfinns som fodertyg i en gul kappa magasinerad på Linnémuseet i Uppsala. Kappan är pelisse i siden-satin som sägs ha tillhört Linnés hustru Sara Elisabeth, mn av snittet att döma är den troligen sannolikt tidigast 1810-tal, och har i så fall snarare tillhört någon av döttrarna. Benämningen drouget syftar på den teknik tyget är vävt i, och under 1700-talet finns svenska manufakturer som tillverkar drogueter. det är inte känt varifrån just dessa tyger kommer, men i familjen von Linné fanns ett flertag plagg i droguet med olika mönster, många av dem är också just blå.

foto på en kappa på ett bord, upplagd så att det blå sidenfodretsyns

Text: Helena Backman och Annika Windahl-Pontén
Bild på avhandlingen: Helena Backman
Bild på fodret: Annika Windahl-Pontén

 

Vackra bladmärken i kyrkslaviskt tryck

Föremål 179 av 400:
Bladmärken i tyg och skinn i ett kyrkslaviskt tryck från 1692

Ett kyrkslaviskt tryck från 1692 har hela sitt främre snitt utsmyckat med bladmärken i textil och skinn. En tidigare läsare har snabbt kunnat hitta till en särskilt utmarkerad sida, såsom början av ett kapitel eller en särskild text.

närbild på ett inklistrat bladmärke i mörkblått tyg

Bladmärkena är inklistrade på sida i det uppslag som man vill markera. Det främre snittet på boken ser ut som ett färggrant konstverk med sina alla olika färger.

foto på hela det främre snittet med sina färgglada bladmärken

Boken som fått dessa märken har titeln Molitvoslov … och har en träsnittsram på titelbladet med rysk-ortodox prägel. Fler träsnitt finns inuti boken.

foto på titelbladet till boken

Boken har signum: Litt. Slav. Kyrkslav. 54
Läs mer om våra kyrkslaviska tryck på Uppsala universitetsbibliotek: Kyrkslaviska tryck

Text och bild: Helena Backman

Inkunabeltryck med provenienser

Föremål 177 av 400:
Inskrivet exlibris i samlingsband med inkunabler

På insidan av den främre pärmen tillhörande en samlingsvolym med tre tryckta vetenskapliga verk från 1400-talet, finns en iögonfallande handskriven ägaranteckning. Volymen hade tidigare tillhört Michaelisklostret i Rostock, men 1563 skriver sig Bartolomeus Smit från Rostock som ägare till boken. Förnamnet Bartolomeus är överstruket med bläck av en senare ägare. Fler ägaranteckning återfinns i volymen, här syns även namnen på Andreas Richius och Joachimus Finekken. Den senast kända ägaren till boken är Magnus Gabriel De la Gardie. Därefter har boken införlivats i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.

framsidan på boken

Boken är inbunden i röda pappärmar med pressat mönster, och ryggen har vid senare tidpunkt fått ett överdrag av marmorerat papper.

foto på främre snittet med en rad små röda knoppar fastsatta

I främre snittet ser vi en rad bladmärken, som gör det snabbt att slå upp de uppmärkta sidorna i boken.

Boken har signum: Ink. 32:91
En fullständig bokbandsbeskrivning med bilder hittar du i Alvin: Bokband. Clarissimi viri Hyginii poeticon astronomicon.

Fler poster för bokband finns att se i Alvin: Bokbandsbeskrivningar

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Breviarium med vackra spännen

Föremål 174 av 400:
Breviarium tryckt 1516 med vackra spännen

På ett vackert bokband tillhörande ett breviarium på latin tryckt 1516 finns två bokspännen i metall över främre snittet. I tre små hål på vardera spännet skymtar rött tyg fram, en vacker och genomtänkt detalj. På snittet ser vi också bladmärken, som märker ut ställen som gjort det möjligt en tidigare ägare att snabbt orientera sig i boken, och få upp de sidor som varit viktiga.

bild på snittet med dess vackra spännen

På insidan av pärmarna sitter återanvänt pergament som försättsblad, även detta en vacker detalj med sina bruna och röda bokstäver. Marginalanteckningar mellan de präntade kolumnerna visar på bruket av denna tidigare skrift.

bild som visar insidan av främre pärmen med återanvänt medeltida pergament

Breviariet saknar titelblad. Innehållet kan därför för det moderna ögat se mer handskriven är tryckt ut.

Bokens första sida med text i svart och första ordet i rött

Text och bild: Helena Backman

 

Små händer från 1430

Föremål 170 av 400:
Spännen i form av händer på en handskrift från 1430

 

bild på bokens främre snitt med de två små spännena i form av händer

Två små händer i mässing håller ihop en volym innehållande en pergamenthandskrift med Colucius Salutatis verk De saeculo et religione.  Handskriften utförd i Italien, möjligen Bologna,  år 1430. Bokbandet ser ut att vara samtida med sitt innehåll.

detalj från första sidan i handskriften

Denna volym ska enligt en inskrift i volymen ha tillhört Dombiblioteket i Frombork, och har därför sannolikt kommit till Uppsala universitetsbibliotek som krigsbyte.

ytterligare en liten hand som spänne

 

Förutom de två små händerna över snittet finns små klöverformade metallbeslag i linjemönstret på skinnbandets fram- och baksida.

framsidan av volymen, ett brunt skinnband med små metallbeslag i rutmönster

Denna handskrift tillhör den så kallade C-samlingen på Uppsala universitetsbibliotek, en samling västerländska handskrifter som just nu håller på att digitaliseras. Snart kan du därför hitta denna volym fritt tillgänglig på nätet via plattformen Alvin.

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »