400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: fotografier (Sida 4 av 4)

Karta med fotografier över Uppsala

Föremål 107 av 400:
Uppsalakarta med fotografier från år 1868

foto över Uppsala från öster

Utsikt över Uppsala från öster

När man tänker på fotografier i specialsamlingar, kanske man främst tänker på fotoalbum eller andra former av bildsviter. Men fotografier förekommer som illustrationer i tryck av olika slag, som exempelvis dessa bilder, som utgör en ram kring en karta över Uppsala från år 1868.

fotografi på carolina rediviva

Den relativt nybyggda biblioteksbyggnaden Carolina Rediviva

Fotografierna är tagna tidigare under 1860-talet av den tysk-svenske fotografen Heinrich Osti (1826-1914), verksam i Uppsala mellan 1859 och 1864 samt från 1866 och framåt. Han har lämnat efter sig en omfattande negativsamling som idag finns uppdelad mellan Upplandsmuseet samt Uppsala universitetsbibliotek, där universitetsbiblioteket främst har de porträttbilder som han har tagit i sin ateljé. Men i det här fallet förekommer alltså hans foton på en tryckt karta, där själva kartan är utförd av Zakarias Larsson (1828-1901).

bild av hela kartan med små fotografier sominramning

Kartan tillhör en deposition från Uppsala trädgårdssällskap.
Hela kartan samt varje enskild bild finner du i högupplösta versioner fritt tillgängliga på nätet: Upsala år 1868

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Studentfirande

Föremål 96 av 400:
Fotografi på student från sekelskiftet 1900

Imorgon den 2 juni 2017 tar Uppsalas gymnasister studenten. Vi kan vänta oss glada ungdomar på lastbilsflak dånande genom staden. Innan dess har de gratulerats av släkt och vänner, och blivit behängda med blommor och småpresenter. Att klä den unga studenten i blommor är inget nytt påfund, den här anonyme unge mannen har blivit firad av sina när och kära, och fotograferas sedan med sin nyförvärvade studentmössa.

Man kan även tänka sig att det väntade ett vackert dukat festbord för studentuppvaktningen efteråt, ett sådant som detta fotografi från en interiör i Uppsala visar. Fotot är taget av A. Larsson med ateljé på Östra Ågatan 17, Uppsala.

ett fotografi av ett vackert dukat bord med blommor och porslin

Text och bild: Helena Backman

Linnéjubileet i Uppsala 1907

Föremål 93 av 400:
Fotografi av Nybron i Uppsala under firandet av Linnéjubileet 1907.

På lördag den 20 maj firas minnet av Carl von Linné i Linnéträdgården här i Uppsala, med anledning av hans födelsedag den 23 maj 1707. Men vilket datum föddes han? Frågan utreds på denna sida: När fyllde Linné år egentligen?

fotografi av selma lagerlöf tillsammans med man i hatt framför en kör av folkskolebarn med flaggor framför universitetshuset

1907 firades 300-årsjubileet stort i Uppsala och även på andra håll i världen, precis som senare under jubileumsåret 2007. I Uppsala firades bland annat med en stor Linnéfest i universitetshuset. Fotograf Alfred Dahlgren (1861-1908), verksam som fotograf i Uppsala runt sekelskiftet 1900, har förevigat en hyllning av Selma Lagerlöf med anledning av att hon utnämndes till hedersdoktor i samband med Linnéfesten 1907.

I våra samlingar av småtryck kan man också hitta material med anledning av Linnéjubileet och den stora Linnéfesten i Uppsala 1907, vilket man kan hitta här: Tryckt material med anknytning till Linnéfiranden

Läs mer om Universitetsbibliotekets Linnésamlingar.

Text: Helena Backman
Foto: Alfred Dahlgren (genom Uppsala universitetsbibliotek, hämtade ur Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv)

Mösspåtagning i Carolinabacken 1933

Föremål 87 av 400:
Fotografi taget efter mösspåtagningen 1933

Idag är det Valborgsmässoafton, dagen då vi i Uppsala tar på oss våra studentmössor i Carolinabacken på slaget tre.  Redan tidigare år har fotografer förevigat studentfirandet, och många bilder finns nu i Universitetsbibliotekets fotosamlingar.

en grupp studenter med vita mössor skrattar och ler in mot kameran

Om vädret tillåter sitter studenter ute och trivs. Bilden ovan visar ett glatt sällskap på Valborg i Uppsala någon gång på 1940-talet

manliga studenter går armkrok på stora torget, en polis går i bakgrunden

Det framgår tydligt att det gått livligt till genom åren, och ordningsmakten har hållit ett vakande öga över festligheterna. På bilden ovan befinner sig en polis diskret i bakgrunden när en grupp glada studenter drar fram genom staden. Ibland behövdes det även ett ingripande för att hålla lugn och ordning, som på bilden nedan från 1945.

en polis med batong tar fast en student i kavajen

Idag håller polisen fortfarande sitt vakande öga över firandet i staden för allas vår säkerhet, så att vi kan känna oss trygga när vi firar våren tillsammans.

Fler fotografier av Uppsala universitet i allmänhet och studenter och studentfirande i Uppsala i synnerhet finns att se genom Alvin – portal för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Studenter och studentliv i Uppsala

Text: Helena Backman
Bild: Okända fotografer/Uppsala universitetsbibliotek

Påsk i Uppsala 1948

Föremål 82 av 400:
Fotografi på försäljning av påskris vid Fyrisån, 1948

En ögonblicksbild från 1948 har förevigats av Uppsalafotografen Gunnar Sundgren (1901-1970).  Vid sina bord utmed Fyrisån bjuder försäljare ut påskris med fjädrar på Östra Ågatan i Uppsala. Fotot är taget 1948. Även idag 2017 bjuder försäljare ut sina påskris i Uppsala inför den stundande helgen.

Gunnar Sundgren var främst porträttfotograf med ateljé i Uppsala. Många av hans bilder finns idag på Universitetsbiblioteket. Bland porträtt finner man Sundgrens egna självporträtt, som detta, taget på 1920-talet.

porträttfoto på man med skägg, och skjorta och slips under kavajslag

Du hittar fler fotografier av Gunnar Sundgren i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Gunnar Sundgrens fotografier

Vi önskar alla våra läsare en Glad Påsk!

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

Charlotte Pearsons generösa donation

Föremål 80 av 400:
Ett vykorts- och bokmärkesalbum donerat av Charlotte Pearson

Den engelska damen Charlotte Pearson, hemmahörande i Higher Brixham, South Devon, testamenterade 1957 all sin egendom till Uppsala Universitet för att där  användas ”för med Universitetsbibliotekets sammanhörande ändamål”. Bland den av hennes kvarlåtenskap som hamnade i Universitetsbibliotekets samlingar fanns detta vackra album i blå klot. Trots att albumets guldpräglade text säger ”Christmas cards”, innehåller detta album vykort även från andra tider på året, samt bokmärken som dekorerar ytorna kring hälsningarna. Ytterligare ett album följde med till biblioteket. Bilder ur båda dessa album följer i ett senare blogginlägg.

pearson på däcket till ett fartyg, glatt leende med en liten hund på armenDessa båda album utgör alltså bara en del av den generösa donation som inkom till Uppsala universitetsbibliotek 1958. Charlotte Pearson lämnade även efter sig en mängd personliga fotografier. Till biblioteket har även inkommit andra bilder, såsom en liten skissbok med utkast till teckningar och några skissartade akvareller av Pearsons hand, vilka visar på en konstnärlig ådra.

På fotografierna ser vi henne ofta med husdjur eller på resande fot – eller som på bilden här bredvid bådadera, på resa på däcket till ett kryssningsfartyg med en söt liten hund i famnen. Inte sällan ler hon stort på bilder tillsammans med andra.

Men här på Universitetsbiblioteket är hon främst ihågkommen för att de medel som hon testamenterade till Uppsala Universitet och som år 1968 lade grunden till en av Universitetet instiftad stipendiefond, som än idag delar ur resestipendier till anställda inom Uppsala universitetsbibliotek: Fröken Charlotte Pearsons stipendiefond. Vi kan därför säga att vi fortsätter hennes resor.

ungdomsporträtt av pearson tillsammans med stilig ung man i uniform

Bland hennes efterlämnade fotografier finns ett vackert ungdomsporträtt, enligt fotografen Brogis stämpel taget i Florens. Om den uniformsklädde mannen på bilden vet vi intet, vad vi vet är att Charlotte Pearson levde ogift.

Den koppling hon hade till Uppsala universitet och Universitetsbiblioteket lär ha varit att hon var god vän med den tidigare överbibliotekarien Gert Hornwall (1911-2002).

akvarellskiss av violer i ett grönt kärl

Text och bild: Helena Backman

 

Emma Schensons dokumentation av Uppsala domkyrka

Föremål 72 av 400:
Emma Schensons foton över Uppsala domkyrkas restaurering 1887-1893

porträtt av Emma SchensonRenoveringen av Universitethuset går mot sitt slut. Renoveringen av Carolina Rediviva har just bara påbörjats, och kommer att fortsätta in till någon gång under 2019. Den som tycker att dessa renoveringar ställer till bekymmer, får dra sig till minnes att alla byggnader då och då behöver underhåll och lyft. Fotografen Emma Schenson (1827-1903) i Uppsala dokumenterade den stora restaureringen av Uppsala domkyrka under arkitekten Helgo Zettervalls ledning under åren 1885-1893. Dessa fotografier finns nu i Universitetsbibliotekets samlingar.

Emma Schenson var en av de första kvinnliga yrkesfotograferna i Sverige, och sannolikt den allra första i Uppsala. Hur hon utbildades till fotograf är okänt, troligen blev hon upplärd av någon av de kringresande fotografer som fanns vid tiden.  Schenson var verksam i Uppsala från 1860-talet och framåt, och troligen en av de allra första yrkesfotograferna som hade fast ateljé i staden, då fotografer tidigare oftast rest omkring i landet.

Idag finns inga negativ bevarade av hennes fotografier, men en del foton har bevarats och finns idag i Kart- och bildsamlingarna här på Universitetsbiblioteket. Många av dessa har idag blivit digitaliserade.

bild på det uppslagna fotoalbumet liggande på ett svart bord

Genom hennes bilder kan vi följa restaureringen från början till slut. Här framgår tydligt vilken transformering av domkyrkan denna ombyggnad innebar.

foto på domkyrkan med sina ursprungliga korta torn

Inte minst uppförandet av de nya, nygotiska tornen, som kom att förändra Uppsala stads profil.

två fotografier daterade 1989 på kyrkan med sina nya höga torn

Fotografierna över restaureringen har digitaliserats och finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Upsala domkyrka under och efter dess restaurering, där man även hittar fler fotografier av Emma Schenson.

Redan tidigt insåg man värdet av denna fotodokumentation, vilket kan ses i denna inskrift i Schensons album, som avslutas ”Ensamt i sin slag och viktigt för framtiden”.

Text: Helena Backman
Bild: Helena Backman samt Uppsala universitetsbibliotek

Brevsamling efter en av Uppsalas främsta konstnärer

Föremål 59 av 400:
Arkivmaterial efter konstnären Mathilde Wigert Österlund

Mathilde Wigert-Österlund (1873–1943) var en av Uppsalas främsta konstnärer. På Uppsala universitetsbibliotek finns en efterlämnad brevsamling jämte utkast till brev av hennes hand. Bland brevskrivarna finns andra konstnärer verksamma under samma tid.

foto på kursare på konstakademien 1897-1898

Från Konstakademien 1897/98 – Mathilde stående på knä i förgrunden. Fotograf okänd.

I vår plattform Alvin hittar du fler foton där hon figurerar, bland annat som ovan tillsammans med kursare på Konstakademien i Stockholm 1897/98.

foto på mathilde wigert österlund vid sitt staffli

Mathilde Wigert Österlund kring sekelskiftet 1900. Fotograf okänd.

I Uppsala universitetsbibliotek finns även arkivet efter hennes make John Österlund, även han konstnär.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

 

Stereoskop med bilder från London

Föremål 42 av 400
Stereoskop från slutet av 1800-talet

Kulturarvets Kart- och bildavdelning har mängder av fotografier och bilder i samlingarna. Därför är det inte konstigt att även apparatur att se dessa bilder också hittat in i samlingarna. Ett elegant stereoskop i trä från slutet av 1800-talet finns bevarat med sina fotografier, en serie vyer från London.

stereoskopet ligger på ett träbord med ett stereofotografi över Themsen bredvid

De dubbla fotografierna visar vyerna tredimensionellt när man ser på dem i stereoskopet, genom vilket man kan få ett stort djup och en detaljrikedom i de bilder man betraktar. En del av bilderna visar mycket detaljrika interiörer från Westminister Abbey, vilka visar hur bra tekniken fungerar.  3D-effekten är imponerande!

en hand håller stereoskopet i en vinkel, så att man kan ana bilden genom en av linserna

Metoden uppfanns år 1840 av den engelske uppfinnaren Charles Wheatstone (1802-1875), och stereoskopi blev snart populärt i underhållningssyfte, som här med vyer för turisten. Ytterligare ett enkelt stereoskop finns i samlingarna, ett enklare utfört linsstereoskop av kartong. Även till detta finns tillhörande bilder.

ett svart stereoskop av kartong

Desto mer avancerat är det stereoskop som finns i samlingarna efter professorn i anatomi och histologi Gaston Backman (1883-1964) med tillhörande bilder från verksamheten vid Medicinska fakulteten vid Universitetet i Riga, ca 1923. Stereoskopet och en del av bilderna finns i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Stereoskop.

Text och bild: Helena Backman

Nyare inlägg »