400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: noter (Sida 1 av 2)

Handskriftsfragment i bokband

Föremål 398 av 400:
Handskriftsfragment i bokband från tidigt 1500-tal

I bindningen till en volym innehållande verk av Petrus Comestor och Eusebios av Caesare, båda tryckta i Strasbourg år 1500, finner vi några återanvända handskriftsfragment med notskrift.

Handskrivna noter med en inledande initial i grönt, blått och rött med ett lejon i kanten.

Volymen har tidigare ägts av Jesuitkollegiet i Riga, varifrån biblioteket rövades under Andra polska kriget. Gustav II Adolf donerade därefter böckerna från Riga till Uppsala universitetsbibliotek, för att utgöra en del av grunden till det av honom nygrundade Uppsala universitetsbibliotek.

Nothandskrift i rött och svart inklistrad längst bak i volymen

Här kan du se bokbandet och dess innehåll i digitala kopior: Samlingsband med verk av Petrus Comestor och Eusebios av Caesare

Volymen har signum: Ink. 35b:101 Fol. min.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Dansmusik från tiden runt sekelskiftet 1800

Föremål 289 av 400:
Samling av danser upptecknade runt sekelskiftet 1800

en sida med noter under rubriken Clas på Hörnet

Bland våra omfattande samlingar av musik i handskrift och tryck finner vi en samling handskrivna, nedtecknade danser från 1790-talet och in på 1800-talet. Förmodligen har dessa nedtecknats i Kalmar län och består till större delen av lösa blad, förutom en del sammanbundna menuetter och polonäser. Redan några av styckenas titlar ger associationer till trevliga sällskapsdanser: Fjäsken i SjönödLe Plaisir du SoirFödelsedagen och L’Asemble des Graces, med många andra titlar i samma stil.

handskriven text med dansbeskrivning

Förutom den nedtecknade musiken finns här också enstaka dansbeskrivningar till några av styckena. Kanske du ändå behöver vara invigd i grunderna för 1700-talets danser för att kunna följa dessa beskrivningar?

Nedteckningar av detta slag är ett rikt källmaterial till tidens musikliv och sällskapsliv, från en tid före ljudinspelningar, radio och tv.

Samlingen har skänkts till biblioteket av biblioteksamanuens Erik Marklund och har signum: Instr.mus. i hs. 125
Hela samlingen finner du här i digital form: Samling med danser upptecknade i Kalmar län?

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Volym med musiknoter i tryck och handskrift

Föremål 273 av 400:
Kolligatband med diverse tryckt och handskriven musik från 1600-talet

Materialet i specialsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek är i magasinen oftast uppdelat i olika typer av material, som äldre tryck och handskrifter, bilder eller kartor. Samlingarna med musikalierna delar magasin med handskriftsmaterialet, men det är tydligt varför det inte helt självklart går att separera materialet strikt enligt materialtyp då vi ser en sådan här volym. Här har noter bundits samman oavsett om de är tryckta eller handskrivna, i ett och samma band.

Ett uppslag ur volymen

Musiknoter i handskrift och tryck är bundna sida vid sida

Först i volymen finner vi Matthias Spieglers  Sancta Maria ora pro nobis. Bassus ad Organ, tryckt i Ravensburg 1624. Därefter följer en rad verk, både instrumentalmusik och vokalmusik, som du kan se listade i den Alvinpost som finns för volymen: Sancta Maria ora pro nobis.

titelbladet i första trycket

Första trycket i volymen

Naturligtvis har vi även volymer med blandat material även när det inte gäller musik. Det gäller därför för oss som arbetar med specialsamlingar att ha ett nära samarbete, oavsett vilket material vi arbetar mest med till vardags.

Signum: Utl. vok. mus. i tr. 439 (förkortat: Uvmtr 439 )
Här ser du hela volymen i digital kopia: Spiegler, Math. Sancta Maria ora pro nobis.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

slutvinjett

Kapsel med diverse musik från Leufstabiblioteket

Föremål 183 av 400:
Ett stämblad från Leufstasamlingarna

Just nu digitaliseras musiksamlingarna från Leufstabiblioteket, tidigare tillhörande Familjen De Geer på Lövstabruk, vilket nu tillhör Uppsala universitetsbibliotek. Bland alla musikaliska tryck och handskrifter finns naturligtvis diverse varierande, enstaka stämblad som hamnat vid sidan av de övriga musikalierna och samlats i egen kapsel. Här ingår även övningsblad för generalbasspel.

Genom att digitalisera även sådant här material som troligen hamnat utanför sitt större sammanhang, kan man kanske på sikt koppla samman dessa enstaka notblad med andra samlingar, när dessa digitaliserats, så att de hamnar i en ursprunglig musikalisk kontext.

foto på ett stort notblad fullt med handskrivna notrader

Se andra digitaliserade musikalier från Leufstasamlingarna: Musikalier från Familjen De Geer i Lövstabruk

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Hymner från franciskankonventet i Stockholm

Föremål 167 av 400:
Handskrift präntad på 1200-talet med hymner, tidigare ägd av franciskankonventet i Stockholm

Just nu pågår digitalisering av våra medeltida västerländska handskrifter som ingår i den så kallade C-samlingen. Häribland hittar vi en handskrift som tidigare ägts av franciskankonventet i Stockholm, dit den 1489 hade köpts in till konventets bibliotek av Canutus Johannis (latiniserad namnform för Knut Johansson). När Gustav Vasa konfiskerade landets klosterbibliotek hamnade den i kunglig ägo. Gustav II Adolf donerade sedermera denna och stora mängder andra beslagtagna böcker till det då nygrundade Uppsala universitetsbibliotek 1621.

uppslag med noter präntade i svart, rött och blåttur handskriften

Handskriften innehåller hymner, och är troligen nedtecknad någonstans i Storbritannien, kanske på Orkneyöarna, under 1200-talets senare del.

bok bunden i röd pergament, nederst två stora hål där det förut suttit en kedja

Nederst på framsidan av pärmen ser vi spår efter den kedja som fäst volymen i biblioteket. Vi ser också en fyrkant utmed höger sida där det suttit ett beslag tillhörande ett spänne över främre snittet. Där ser vi tydligare hur det rödfärgade skinnbandet sett ut innan det blivit utsatt för slitage under årens lopp.

Handskriften har signum: C 233.
Se hela handskriften i högupplöst version: C 233 – Innocentius III: De miseria condicionis humanae / Hymner

Mer om denna handskrift kan du läsa i :
Andersson, Margarete & Hedlund, Monika: Mittelalterliche Handschriften der Universitätsbibliothek Uppsala. Katalog über die C-Sammlung. 3. Uppsala, 1990, s. 122-125 med där anförd ytterligare litteratur

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Har ni eran Julgran kvar?

Föremål 146 av 400:
Album med sånger ur Ernst Rolf-revyn år 1926

I universitetsbibliotekets delkatalog Svensk vokalmusik fram till och med 1970 ingår en serie med anonyma tryck och samlingar listade på titel. Variationen är stor – här hittar du samlingar med exempelvis körmusik, folkmusik, schlagermusik och popmusik. Fram till nu har du endast kunnat slå i denna katalog på plats i universitetsbibliotekets specialläsesal, vilket gjort dessa musiktryck rätt så svåråtkomliga. Men från och med idag den 16 november får vi alla tillgång till denna katalog direkt på nätet, tillsammans med ytterligare tre delkataloger, som tillsammans utgör: Katalog över musiktryck -1970.

Uppslag med mer noter och reklam ur nottrycket

Ett annat stycke ur Ernst Rolfs revy år 1929: Passar galoscherna?

Här finns flera samlingar med sånger från olika revyer, bland annat från de som Ernst Rolf satte upp, som här ett album med sånger från hans revy 1926. Detta sångalbum är utgivet på Ernst Rolfs eget notförlag. Det finns en copyrightnotis vid varje ny sång om att det är förläggaren som ger tillstånd till offentligt utförande eller upptagning i mekaniska instrument. 1920-talet var en organiserandets tid. Då bildades bland annat SMFF (idag Musikförläggarna), FST (Föreningen Svenska Tonsättare) och STIM. Just år 1926 bildades SKAP (Svenska Kompositörer Av Populärmusik).

Vanligt i detta slags musiksammanhang att kompositör och textförfattare framträdde under pseudonym. Två av våra mest kända schlagerkompositörer, Jules Sylvain och Kai Gullmar, är kända just under sina pseudonymer. Texten till julgransmelodin har komponerats av Svarta Masken, pseudonym för författaren Anna Myrberg.

Det var vanligt att baksidan på noten användes för reklam, antingen för skivinspelningar eller andra notutgåvor.

detalj från baksidan med reklam

Reklam på baksidan av nottrycket.

Vi hoppas att du som användare kommer att få stor nytta av de nu digitaliserade katalogerna över musiktryck, och dessutom ha tid och lust att hjälpa oss med korrigeringar direkt i katalogen, där OCR-läsningen inte klarat av gamla skrivmaskinstexter eller katalogblad skrivna för hand – en trevlig syssla under mörka höstkvällar, där du kan känna att du hjälper framtida forskare genom att göra en betydelsefull insats.

Text: Kia Hedell och Helena Backman
Bild: Helena Backman

Wennerbergs Gluntarna

Föremål 133 av 400:
Handskrift med text och noter till Gunnar Wennerbergs ”Uppsala är bäst” ur Gluntarna

I våra musiksamlingar finns naturligtvis Gunnar Wennerbergs verk bevarade i noter och texter, handskrivna och tryckta. Bland sångerna i hans sångcykel Gluntarna från 1840-talet, som skildrar livet i det akademiska Uppsala i en rad duetter mellan Glunten, det vill säga studenten, och Magistern, den mer erfarne akademikern, är det kanske titeln på ett speciellt stycke som fäster sig bäst i minnet, och som har blivit något av ett motto för många av oss Uppsalabor: Uppsala är bäst!

ett uppslag med noter till början av Uppsala är bäst

I stycket frågar Magistern bland annat: ”Är inte Uppsala märkvärdigt bra, bättre än alla andra städer här i Norden? Jag vågar till och med påstå, jaha, bättre än någon annan fläck på hela jorden.” Varpå Glunten svarar: ”Du talar som en häst! Uppsala är bäst, bäst utav allt, som finns på denna sidan solen; och maken till den sta’n finns ej, ta mig fan, letar du också från ekvatorn och till polen.” I texten jämförs senare Uppsala med andra städer, såsom Gränna och Karlstad, och fastslår att Uppsala är oöverträffat.

Lyssna på detta stycke, framfört av Ulricae Drängar: Glunt nr III: Uppsala är bäst

Text och musik till samtliga stycken i Gluntarne hittar du i Alvin – portal för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Gluntarna

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Sakral vokalmusik från 1581

Föremål 111 av 400:
Ett kolligatband med sakral vokalmusik innehållande discantus-stämman, tryckta mellan 1576 och 1580

Många böcker och handskrifter har kommit till universitetsbiblioteket genom Gustav II Adolfs fälttåg på kontinenten.  1626 hämtades biblioteket tillhörande Jesuitkollegiet i Braniewo (Braunsberg) till Sverige, varav den större delen så småningom hamnade i Uppsala och ingår än idag i våra samlingar. Däribland fanns musik i tryck och handskrift, såsom en uppsättning stämböcker av vokalmusik för kyrkobruk på pärmarna daterade år 1581. I volymen  innehållande discantus-stämman finns noter tryckta mellan 1576 och 1580 jämte handskrivna noter.

en sida med tryckta noter

Samtliga stämböcker är inbundna i pergamentband med årtalet 1581 skrivna för hand på pärmen. Tillsammans med de övriga tillhörande stämböckerna utgör de en riktig musikskatt.  Här får vi veta vilken musik som användes i kyrklig sammanhang under 1500-talets slut. Tillsammans med resten av böckerna från Braniewo utgör de ett internationellt kulturarv.

boktryckarmärke för tryckaren Georg Osterberger

Boktryckarmärke för tryckaren Georg Osterberger, Königsberg (Kaliningrad)

Stämböckerna har signum: Utl.vok.mus.tr. 394-399
Se samtliga stämböcker i digitala versioner: Riccius [kolligatband med sakral vokalmusik]

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Soldat på bokpärm

Föremål 105 av 400:
Tecknad soldat på bokbandet till en samling musiktryck från 1500-talets mitt

Som krigsbyte har en volym med sammanbundna musiktryck från 1550-talets slut hamnat i Sverige, och så småningom i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar. Att boken varit i krig framgår genom dess proveniens, det vill säga den ägaranteckning som visar att volymen tillhört R. D. Echardus a Kempen, som skänkt den till Jesuitkollegiet i Braniewos bibliotek . Detta bibliotek togs som krigsbyte under Trettioåriga kriget och fördes till Sverige 1620.

På främre pärmen på detta skinnband i stort format ser vi också en liten nedtecknad soldat. Han bär en hillebard på axeln, och har puffbyxor och stövlar. Kanske har han tillkommit under transporten till främmande land.

De musiktryck som finns sammanbundna går att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Musiktryck från 1550-talet
Volymen har signum: Utl. vok. mus. tr. 724

Text och bild: Helena Backman

Musikaliskt samlingsband

Föremål 103 av 400:
Samlingsband från 1600-talet med danser och annan musik

I den Ihreska samlingen finns ett samlingsband med musik i form av både notskrift och tabulatur. Musiken i denna finns registrerad i databasen RISM – Répertoire International des Sources Musicales och är därför sökbar där på sin signatur: Ihre 285.

På sina ställen löper notraderna i vågor över pappret, men mestadels löper raderna i rät riktning. De oregelbundna linjerna skänker liv åt handskriften och de danser som nedtecknats i den.

ett uppslag med vågformade notlinjer till vänster och tabulatur till höger

Ett uppslag med en gavott mot slutet av volymen

Även omslaget har sin charm. Det består av ett återanvänt präntat medeltida pergament. Bland de rikliga anteckningarna på försättsbladet framgår att denna handskrift ägts av Thomas Ihre (1659-1720), närmare bestämt den 12 december 1679, då han alltså var i tjugoårsåldern. Kanske har han själv dansat till musik ur volymen?

insidan av främre pärmen och ett försättsblad med rikliga anteckningar

Hela handskriften finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Samlingsband med danser m.m.

Läs mer om den Ihreska samlingen på universitetsbibliotekets webbplats: Ihreska samlingen

liten inklistrad extralapp med tabulatur i volymen

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg