400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: vokalmusik

Volym med musiknoter i tryck och handskrift

Föremål 273 av 400:
Kolligatband med diverse tryckt och handskriven musik från 1600-talet

Materialet i specialsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek är i magasinen oftast uppdelat i olika typer av material, som äldre tryck och handskrifter, bilder eller kartor. Samlingarna med musikalierna delar magasin med handskriftsmaterialet, men det är tydligt varför det inte helt självklart går att separera materialet strikt enligt materialtyp då vi ser en sådan här volym. Här har noter bundits samman oavsett om de är tryckta eller handskrivna, i ett och samma band.

Ett uppslag ur volymen

Musiknoter i handskrift och tryck är bundna sida vid sida

Först i volymen finner vi Matthias Spieglers  Sancta Maria ora pro nobis. Bassus ad Organ, tryckt i Ravensburg 1624. Därefter följer en rad verk, både instrumentalmusik och vokalmusik, som du kan se listade i den Alvinpost som finns för volymen: Sancta Maria ora pro nobis.

titelbladet i första trycket

Första trycket i volymen

Naturligtvis har vi även volymer med blandat material även när det inte gäller musik. Det gäller därför för oss som arbetar med specialsamlingar att ha ett nära samarbete, oavsett vilket material vi arbetar mest med till vardags.

Signum: Utl. vok. mus. i tr. 439 (förkortat: Uvmtr 439 )
Här ser du hela volymen i digital kopia: Spiegler, Math. Sancta Maria ora pro nobis.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

slutvinjett

Profan musik i religiös kappa

Föremål 264 av 400:
Musikhandskrift med pärm med korsfästelsescen

baksidan av pärmen visar underdelen av korsfästelsen

En handskrift innehållande tabulatur med musik för orgel och luta har fått ett omslag med korsfästelsen. Överdelen syns på pärmens framsida, medan underdelen syns på dess baksida. Innehållet är dock inte lika religiöst, utan består av danser och profana sånger. I det lutheranska Wittenberg kan vi ana att det är en katolsk skrift som fått släppa till detta omslag.

uppsalg ur handskriften med tabulatur och lite text på tyska

Handskriften är daterad ”Geschrieben zu Wittenbergk den 10 Julij Anno 1602”, vilket ger ett ungefärligt riktmärke för dess tillkomst.

Du ser en digital kopia här: [Samling med intavolerade chansons, madrigaler, motetter, intrador etc], där du även finner en hel del litteraturhänvisningar, om du vill läsa mer om handskriften och dess musik.

Handskriften har signum: Vok.mus. i hs. 132

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Nygammal sorgemusik vid kunglig begravning

Föremål 198 av 400:
Nytryck av begravningsmusik från 1630-talet

Alla våra musiktryck ingår i specialsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek, vare sig de är gamla eller nya. När det gäller musiktryck som idag endast finns kvar i få tryckta exemplar, har det setts som angeläget att låta trycka upp dessa igen till glädje för de forskare som studerar dess bruk och musiker som återskapar äldre musik. Detta gäller exempelvis den sorgemusik som komponerats med anledning av Gustav II Adolfs död och begravning, som givits ut i nytryck av Musikaliska konstföreningen år 1932.

nytryck av titelbladet Threnodia ur häftet

I detta nytryck finns Threnodia (ungefär ”Sorgesång”) av Thomas Boltzius, verksam 1622-1634, vilken komponerades år 1632, året för Gustav II Adolfs död. Här ingår också verket Pugna triumphalis (ungefär ”Segersång”) komponerat av Andreas Düben (1597-1662) för kungens begravning, vilken redan tidigare utgivits i nytryck.

Titelbladet till Pugna triumphalis i nytryck i häftet

I företalet av Natanael Fransén i detta tryck kan du läsa mer om kompositionerna: Länk till den digitala kopian.
Trycket har signum: Sv.vok.mus.tr. 443:48

Något senare 1600-talsmusik med anledning av en annan kungs begravning kunde ni läsa om i bloggen redan förra året: Musik till en kunglig begravning.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Musik inbunden i medeltida pergament

Föremål 164 av 400:
Musiktryck med madrigaler från 1629 med omslag av återanvänt pergament

Musiktrycket har titel Madrigali e canzonette … , innehåller musik av den italienske kompositören Pietro Francesco Garzi, och är tryckt i Venedig 1629.  Trots att trycket har snudd på 400 år på nacken, har det klarat sig bra till idag.  Förordet skrivet av Garzi inleds med en utsmyckad initial.  Andra initialer av olika slag inleder varje nytt musikstycke.

Förordets inledande initial, ett P med ett par små puttis i bakgrunden

Musiken är skriven för 2 till 5 röster och har texter på italienska.

titelbladet

Alldeles speciellt är även dess omslag av återanvänt medeltida pergament, med en krönt kvinnogestalt på bakre pärmens utsida.

Här kan du se hela trycket med sitt omslag i högupplöst version: Madrigali e canzonette…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Har ni eran Julgran kvar?

Föremål 146 av 400:
Album med sånger ur Ernst Rolf-revyn år 1926

I universitetsbibliotekets delkatalog Svensk vokalmusik fram till och med 1970 ingår en serie med anonyma tryck och samlingar listade på titel. Variationen är stor – här hittar du samlingar med exempelvis körmusik, folkmusik, schlagermusik och popmusik. Fram till nu har du endast kunnat slå i denna katalog på plats i universitetsbibliotekets specialläsesal, vilket gjort dessa musiktryck rätt så svåråtkomliga. Men från och med idag den 16 november får vi alla tillgång till denna katalog direkt på nätet, tillsammans med ytterligare tre delkataloger, som tillsammans utgör: Katalog över musiktryck -1970.

Uppslag med mer noter och reklam ur nottrycket

Ett annat stycke ur Ernst Rolfs revy år 1929: Passar galoscherna?

Här finns flera samlingar med sånger från olika revyer, bland annat från de som Ernst Rolf satte upp, som här ett album med sånger från hans revy 1926. Detta sångalbum är utgivet på Ernst Rolfs eget notförlag. Det finns en copyrightnotis vid varje ny sång om att det är förläggaren som ger tillstånd till offentligt utförande eller upptagning i mekaniska instrument. 1920-talet var en organiserandets tid. Då bildades bland annat SMFF (idag Musikförläggarna), FST (Föreningen Svenska Tonsättare) och STIM. Just år 1926 bildades SKAP (Svenska Kompositörer Av Populärmusik).

Vanligt i detta slags musiksammanhang att kompositör och textförfattare framträdde under pseudonym. Två av våra mest kända schlagerkompositörer, Jules Sylvain och Kai Gullmar, är kända just under sina pseudonymer. Texten till julgransmelodin har komponerats av Svarta Masken, pseudonym för författaren Anna Myrberg.

Det var vanligt att baksidan på noten användes för reklam, antingen för skivinspelningar eller andra notutgåvor.

detalj från baksidan med reklam

Reklam på baksidan av nottrycket.

Vi hoppas att du som användare kommer att få stor nytta av de nu digitaliserade katalogerna över musiktryck, och dessutom ha tid och lust att hjälpa oss med korrigeringar direkt i katalogen, där OCR-läsningen inte klarat av gamla skrivmaskinstexter eller katalogblad skrivna för hand – en trevlig syssla under mörka höstkvällar, där du kan känna att du hjälper framtida forskare genom att göra en betydelsefull insats.

Text: Kia Hedell och Helena Backman
Bild: Helena Backman

Thomas Gillesons musikhandskrift

Föremål 43 av 400
Fransk musikhandskrift från 1500-talet

Universitetsbiblioteket har enorma samlingar kulturarvsmaterial, och det är därför inte konstigt att man inte alltid är helt säker på hur saker och ting hittat in samlingarna, särskilt inte om detta hänt tidigt i bibliotekets snart 400-åriga historia.

ägarinskrift på främre pärmens insida

Ägarinskrift på främre pärmens insida

Ett sådant föremål är en handskrift med noter  och tabulatur som blivit daterad till 1500-talet. Enligt inskrifter på både främre och bakre pärmarnas insida har denna volym tillhört prästen Thomas Gilleson i Troyes i nordöstra Frankrike, verksam någon gång under just detta sekel. Den nedtecknade musiken består främst av vokalmusik med ursprung i Frankrike, såsom mässor, motetter och chansons, samt lutmusik.

uppslag med noter

Vokalmusik

Vokalmusiken är nedtecknad med noter. Tabulaturen är nedtecknad på det sättet att ett stycke ofta börjar längst upp på vänstra sidan av ett uppslag, medan det börjar ett annat stycke från nedre delen av den högra sidan – man behövde alltså vända på volymen upp och ned för att läsa och spela detta.

ett uppslag med tabulatur

Ett uppslag med tabulatur

Hela handskriften kan du se i Alvin, där du även hittar dess innehållsförteckning: [Missale, Collectiones]

Handskriften har signum: Vok. mus. i hs. 76b

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek