400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1700-talet (Sida 4 av 9)

Ett faderlöst barns bittra tårar…

titelbladet till personversen
31 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 247 av 400:
Begravningsdikt över Sven Leetström 1724 med träsnitt

Så här till Halloween kan det väl passa bra att leta fram ett och annat skelett ur samlingarna. I universitetsbibliotekets samling av personverser finns en mängd begravningsdikter, såsom denna från 1724. En son diktar en sorgesam vers till minnet av sin far under titel Ett faderlöst barns bittra tårar… , tryckt i Uppsala till minne av begravningen av prosten i Karlskoga församling Sven Leetström.

På dessa personverser, som var flitigt förekommande från åtminstone 1600-talet och framåt, ser man ofta de träsnitt som tryckerierna använde med passande motiv. Just på begravningsverser förekom naturligtvis motiv som skulle få läsaren att tänka på livets flyktighet och döden. På just detta tryck hittar vi därför ett träsnitt med likkista, änglar, lien, ljus som släcks och ett utrunnet timglas förutom kraniet, under vilken devisen ”Döden är allas Ende” väl ska trösta.

träsnitt med likkista, änglar och en dödskalle

Just skelett eller ett ensamt kranium, en dödskalle med eller utan korsade benknotor, är ofta förekommande motiv. Nu när det är Halloween ger vi här exempel på några fler träsnitt med dessa motiv, hämtade ur en volym med personverser i folioformat, tryckta mellan 1720 och 1729.

dödskalle i träsnitt

Mors omnia solvit – döden löser allt

dödskalle i träsnitt

Sic moritur justus

ett skelett skördar i träsnitt

Hodie mihi cras tibi – Idag mig, imorgon dig

skelett med lie i träsnitt

Katalogen där Ett faderlöst barns bittra tårar… och en mängd andra personverser finns listade hittar du här: Personverser i Uppsala universitetsbibliotek

Text och bild: Helena Backman

dödskalle i träsnitt

”Happy Halloween”

Leeuwenhoek i Wallersamlingen

25 oktober, 2018 / / 1 kommentar

Föremål 245 av 400:
Leeuwenhoek i text och bild i Wallersamlingen

tyckt porträtt med leeuwenhoek med lockig peruk och vit kravatt

Igår, den 24 oktober, var födelsedag för den  nederländske naturvetaren Antoni van Leeuwenhoek (1632-1723), något som bland annat Royal Society i London uppmärksammade i sociala medier.  Bland autograferna i Wallersamlingen finns material av och om Leeuwenhoek, bland annat ett tryckt porträtt, graverat av John Chapman.  Under Leeuwenhoeks porträtt återkommer han på en liten bild, sittande vid sitt skrivbord med ett av de mikroskop som han tillverkade. Genom sina iakttagelser genom dessa mikroskop gjorde han flera upptäckter, han var exempelvis den förste att se bakterier.

År 1680 blev Leeuwenhoek medlem av Royal Society i London. I Wallersamlingen finns ett brev på nederländska, daterat i Delft 9 november 1714, ställt till ”Mijn Heeren die vande Coninklijke Societeit in London”.

Mer material om och av Antoni van Leeuwenhoek i Wallersamlingarna hittar du i databasen Alvin samt vid sökning i katalogen över Wallers boksamling, Bibliotheca Walleriana.

inledningen på det holländska bevet

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Tryck med Leeuwenhoek sittande vid ett skrivbord

Man tager vad man haver

närbild på text på omslaget
22 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 244 av 400:
Återanvänt omslagspapper för skrivpapper som bokomslag för 1600-talsskrift

Ett tunt häfte tryckt i Polen har här i Sverige fått ett skyddande omslag av papper. För att skydda trycket har det lilla häftet nämligen fått ett omslag i grövre papperskvalitet, ett omslagspapper som  från början suttit runt en bunt med skrivpapper från Lingonbacka pappersbruk.

bild på fram och baksidoan av häftet

Lingonbacka pappersbruk låg i Järlåsa socken utanför Uppsala. Bruket anlades på 1750-talet Lingonbacka pappersbruk och var i drift under cirka 125 år, till dess att det förstördes genom brand en juninatt år 1879. Någonstans däremellan eller strax efter 1879 har alltså detta omslagspapper hamnat på universitetsbiblioteket, och senare som omslag kring detta häfte.

titelbladet på skriften

Skriften som fått detta omslag är ett tyck från Poznań, Oratio opposita cuisam Wittembergensi locustae… från 1603.

Häftet ha signum: Obr. 68.94

Text och bild: Helena Backman

Tecknad groda av Jean Eric Rehn

detalj av teckningen med ett huvud på en groda
4 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 239 av 400:
Tecknad av groda av Jean Eric Rehn

Arkitekten och gravören Jean Eric Rehn (1717-1793) är mest känd för sina stora arbeten, som att vara arkitekten bakom bibliotek och naturaliekabinett på Drottningholms slott åt drottning Lovisa Ulrika, och för andra arbeten åt hovet, som ombyggnationer på Gripsholms slott.

Kopplingen till naturen har dock inte bara varit genom kabinettbyggande. Här ser vi en studie av en groda vilande i gräset, avtecknad i naturen enligt den franska påskriften. Rehn ska ha utfört mer än 1 000 laverade tuschteckningar, porträtt, genremotiv, landskap och reseskisser, oftast i tusch över en lätt blyertsskiss. De flesta av Rehns teckningar tillhör idag Nationalmuseum, men det finns även en betydande samling här på Uppsala universitetsbibliotek.

hela teckningen av en groda som vilar i gräset vid vatten

Teckningen av grodan har signum: Handt. sv.

En mängd material ur våra samlingar i form av teckningar, gravyrer och annat av eller med anknytning till Jean Eric Rehn som blivit digitaliserat hittar du här: Jean Eric Rehn i Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Templum honoris i Värmlands nationsmatrikel

detalj med ärans tempel, en röd byggnad med grönt tak på toppen av ett berg
24 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 236 av 400:
Akvarell i Värmlands nationsmatrikel för tiden 1595-1807.

Studentnationerna i Uppsala har ofta deponerat sitt äldre arkivmaterial på Uppsala universitetsbibliotek, där det ligger mer skyddat än på nationerna, och där det kan vara mer åtkomligt för forskning för både nationsmedlemmar och andra intresserade. Här finns exempelvis Värmlands nations matrikel för perioden 1595 till 1807, där denna akvarell med sitt symboliska motiv finns inbundet i volymen.

studenten på sin väg uppför ärans berg

På bilden sitter en person, vilket ska föreställa en student, i en vagn uppför en slingrande väg mot Ärans tempel, symbolen för en genomgången utbildning och starten på en strålande karriär. Här åtföljs han av personifierade laster, dygder och andra mytologiska figurer, mellan vilka han ska ta sig fram till dess han når sitt mål. Längst bak går lasten Invidia (Avund) som följer i ledet efter Gloria (Härligheten), Virtus (Dygden) och Pietas (Fromheten). Prudentia (Klokheten) styr vagnen som dras av Occasio (Möjligheten) och Fortuna (Lyckan, lyckans gudinna). Nog ska vi än idag vara kloka och ta vara på den lyckliga möjligheten att få ägna oss åt studier. Längst fram i ledet går Fama (Berömdheten, ryktets gudinna).

hela bilden med templet längst upp och processionen på väg uppför dess sluttning

Enligt uppgifter i litteraturen är akvarellen utförd av N. Brelin år 1723.

Den handskrivna matrikeln har hyllsignum: U 1500 b
Här kan du se akvarellen i högupplöst version: Templum Honoris

Mer om denna bild och annat kan du läsa i boken: Upsalastudenten genom tiderna. En skildring utgiven i anledning av Upsala studentkårs hundraårsminne, Uppsala: Lundequistska, 1950.

detalj med en liten räv från akvarellen

 

Fragment med Linnés namnteckning

detalj av brevet med carl von linnés namnteckning
13 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 233 av 400:
Fragment av brev till okänd person, undertecknat av Carl von Linné

Erik Wallers autografsamling köptes in till Uppsala universitetsbibliotek efter hans bortgång 1955. Här kan vi finna autografer av mer eller mindre allmänt kända personer från 1500-talet och framåt, främst inom fältet medicin. Autograferna kan se olika ut – ibland är det en lång handskriven text, anteckningar på lösa papper, ett långt brev eller annan textmängd, ibland som här endast ett fragment där ändå själva signaturen framgår tydligt.

I samlingen ingår detta mycket fragmentariska brev, undertecknat av Carl von Linné. Att det rör sig om en personlig vän framgår av tilltalet, men vännens namn finns inte med. Fragmentet är uppklistrat på ett ark kartong, i sitt stympade skick.

bild på ett brev som fått större delen sönderklippt och därefter klistrats på grått papper

I Wallersamlingen finns dock en mängd andra brev och anteckningar av Linnés egen hand, liksom annat material som nämner eller handlar om Linné och hans gärning: Av och om Linné i Wallersamlingen. Men som detta fragment visar, är alla autografer av Linnés hand av intresse för en samling.

Här hittar du direkt till brevfragmentet i högupplöst version: Letter 1750-1799

Fragmentet har signum: Waller Ms se-01926

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Äldre bilder på Akademikvarnen i Uppsala

skiss från sent 1600-tal över kvarnbyggnaden
30 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 229 av 400:
Teckning från senare delen av 1600-talet på Akademikvarnen i Uppsala

I måndags kunde du här i bloggen se hur Akademikvarnen i Uppsala eldhärjades 1910. Tidigare avbildningar visar hur kvarnen ändrat utseende genom tiderna. Den äldsta skissen i samlingarna ser du här ovan, där Erik Dahlberg (1625-1703) tecknat av kvarnen i blyerts. Denna skiss ingår i en handskrift med signum Palmskiöld 279 i våra samlingar.

tuschteckning av kvarnbyggnaden

I slutet av 1700-talet har konstnären Johan Gustaf Härstedt (1756-1820) gjort en tuschlavering av Akademikvarnen, och 1797 även en akvarell över en utsikt över kvarnen och närbelägna hus utmed ån.

akvarell i lysande färger med kvarnen och närbelägna hur utmed Fyrisåns vatten

Dessa och fler bilder på Akademikvarnen ur vår samlingar, både teckningar, tryck och fotografier, hittar du här i digital form: Akademikvarnen i Uppsala.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Märkvärdigheter på en söndag

handskriven titel Söndag på ett vitt papper
20 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 226 av 400:
Handskrivet arbete om märkvärdiga händelser i världshistorien som infallit på söndagar

I handskriftssamlingarna på universitetsbiblioteket finns ett manuskript som innehåller en förteckning från 1700-talet på märkvärdiga händelser som inträffat på söndagar. Författare är Johan Christian Höjer, och arbetet är dedikerat till den svenske kungen.

författarens namnteckning

Vilka märkvärdiga händelser står då uppräknade i denna förteckning? Författaren tycks ha haft en närmast övernaturlig kunskap om vilka bibliska händelser som tilldrog sig på speciella veckodagar, och listar dem i stor stil.

en notering ur handskriften

”Frälsaren inskrifven uti det Romerska Skatt Registret den Tjugosjunde Decembr.”

I mindre stil finns mängder av slag och drabbningar listade, de flesta med svensk seger som resultat. Även listor med viktiga årtal ur kungalängder finns med i stor mängd. Dessa datum känns något mer trovärdiga än de bibliska.

ett uppslag ur handskriften

Ytterligare två häften av Höjers hand finns jämte denna. Dessa innehåller ett manuskript till en bok som förtecknar märkvärdiga händelser som inträffat en torsdag, respektive detsamma för måndagar. Samtliga följer söndagsbokens mönster. Alltså kan vi läsa att det var på en torsdag som Jungfru Maria gick hem från Nasaret efter ett längre besök hos sin moster Elisabeth.

ett uppslag ur en bok med händelser på torsdagar

Kanske inte alla känner till att det var på en måndag som Jesus förbannade fikonträdet, en händelse som det står att läsa om i Matteusevangeliet.

detalj ur måndagsmanuskriptet

”År 34: Fikonaträdet förbannas d. 30 Martii.”

De tre manuskripten blev aldrig tryckta. Kanske hade Höjer haft för avsikt att sätta samman ytterligare fyra för de resterande dagarna i veckan. Vi får dock nöja oss med dessa.

De tre handskrifterna har alla signum: H 523

Text och bild: Helena Backman

Anteckningar och provenienser i Leufstabiblioteket

detalj av de anteckningar som charles de geer gjort i sin bibel, en notering om hans bröllop samt födelsen av hans äldsta barn
16 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 225 av 400:
Charles De Geers familjebibel med inskrivna familjeuppgifter

Just nu pågår ett projekt där de tryckta böckerna i Leufstabiblioteket katalogiseras och beskrivs i sin helhet. Inom detta projekt dokumenteras även spår av bruk och tidigare ägare i volymerna, och i dessa fall digitaliseras delar av böckerna där sådana uppgifter förekommer.

Biblioteket har tillhört herrgården på Lövstabruk, och började byggas upp av bruksägaren  Charles De Geer (1720-1778) och fortsatte utökas av hans son. I biblioteket finns en stor Karl XII-bibel där Charles De Geer nedtecknat familjeuppgifter, där bröllopet med Catharina Charlotta Ribbing (1720-1787) inleder, följt av födslar inom familjen. Uppgifter om faddrar vid barnens dop visar hur släkt och vänner till familjen deltagit i varandras närmaste kretsar.

bild av främre pärmen av bibeln, i bruntskinn med en mängd guldtryckta växtrankor och spetsmönster i kanterna på boken

Även bokbandet till denna bibel har blivit dokumenterat med digitala bilder, eftersom det är ett riktigt praktexemplar, utfört av bokbindaren i Stockholm Johann Friedrich Klemm. Se alla dess detaljer i digital form: Bokband till Biblia, thet är all then heliga skrift på swensko…

Än så länge är endast ett litet antal provenienser ur Leufstabiblioteket dokumenterade i bild i digital form, men fler kommer det att bli allteftersom projektet avlöper. De proveniensbelägg som finns i digital form idag hittar du i Alvin, tillsammans med information om de böcker som de ingår i.

Bibeln har signum: Leufstasaml. F 74

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Markering för saknad bok

bild på pappsticka med texten som återges i bloggen framför en rad med bokryggar
30 juli, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 220 av 400:
Sticka från sent 1800-tal som markering för saknad bok

I biblioteksmagasin med samlingar av äldre material är det ofrånkomligt att hitta spår av tidigare generationers medarbetare och deras arbete på biblioteket. Någon vid namn Högberg har den 15 mars 1893 uppmärksammats att en volym ur den så kallade Cronstedtska samlingen, närmare bestämt 8:120, saknats, men att samma titel återfinns i den svenska samlingen på avdelningen matematik. Nummerbeteckningen 39:425 hänvisar till samma titel i en äldre katalog. Under detta nummer finner vi en volym som innehåller fyra matematiska titlar på svenska av en Fredrich Palmqvist, utgivna under 1740- och 50-talen. Det är alltså någon av dessa titlar som försvunnit ur Cronstedtska samlingen, men där vi kan studera detta andra exemplar istället.

stickan med denna text ligger ovanpå en rad böcker från 1700-talet

”8.120 saknades den 15.3.1893. Högberg. Se 39:425 Sv. afd. Mathem.”

Eftersom denna volym saknas i Cronstedtska samlingen än idag, finns det ingen orsak att lyfta bort stickan eller ersätta den med en annan. Kanske kommer den stå kvar här ytterligare drygt hundra år fram i tiden.

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »